torsdag 27 juni 2013

Vad gör man inte?

Laddar för att städa toa. Uppladdningen blir ett stort glas vatten och några bilder här hemifrån från den senaste tiden. :)
Snyggt på Hertsö torg.

Utlandsinsprerat - en cembratall utanför G's jobb.

Sorterar de nya gogo'sarna. :)

En stor gul och en liten fläckig.


Norah ville prova lapp idag. :)

Spel.

Norah vaknade med feber i måndags och blev varmare och varmare under dagen. Tur att mamma kommit till oss för att vara med Norah medan jag tog Ruben till ögonmottagningen - som det nu var hade jag ju inte kunnat ta med henne. Norah sov bort det mesta av den dagen och hade närmare 40 graders feber under eftermiddagen och natten.
Vanellope von Schweetz och Wreck-It Ralph, eller Vanilja och Röjar-Ralf som de heter i svenska versionen.
På tisdagen var Norah väldigt mycket piggare och var vaken hela dagen. Hungrig var hon också och åt misosoppa till frukost och fyra sushibitar som vi sparat till henne till lunch. På eftermiddagen hade hon drygt 38 grader igen. Med febernedsättande piggnade bruttan till och så såg vi "Wreck-It Ralph" medan Ruben var på kalas på Teknikens Hus och G passade på att arbeta under tiden.
Minions. De myllrande, superroliga och inte alls betydelselösa bifigurerna i "Dumma mej".
Apropå film, så ser jag fram emot "Despicable Me 2" som haft premiär i veckan! Jag tror att vi tar barnen på bio och ser den, i 3D. :) Det är ju så pass kostsamt att gå på bio alla fyra och det mesta ser vi ju hemma, men ibland måste man ju bara få gå på bio! "Röjar-Ralf" var det vi sist såg på bio med barnen och den är jättehärlig! "Dumma Mej" hade vi helt missat och "upptäckte" en gång när vi hyrde den. Den historien var så överraskande bra och det jag sett av trailers på uppföljaren verkar lovande. :)

Jag tog mig en helledig dag i tisdags. Jag satt vid den här datorn hela dagen. Jag läste tidningar och kollade på bilder och så skrev jag litet. Skrivandet krävde mera läsning. Norah fick ta det lugnt såklart och Ruben med. De två hängde i soffan hela dagen, utom då vi åt. Norah spelade litet då hon orkade, Ruben spelade så gott som hela tiden. Strunt samma tänkte jag - det kommer fler dagar då vi kan vara aktiva.
Norah var ännu litet piggare igår, men på kvällen tempade hon närmare 38 grader och nu är hennes körtlar i käkvinkeln så där groteskt stora igen. :( Hon låter tjock i halsen och när jag tittade så fick jag det bekräftat. Det är jättesvullet i hennes svalg. Förmodligen har hon halsfluss, för hon har inga andra förkylningssymtom. Matlusten är fortfarande inte på topp. Litet trist i sammanhanget, förutom att Norah är sjuk, är att veckan bjudit på sol och värme hittills och en del badande hade kunnat ske. Men det får bli senare. :)
Och så rubriken då. Redan i våras då vi var till syrran och familjen, pratade S om att Disney skulle komma med ett spel liknande Skylanders. Nu är det på gång. Disney Infinity heter det och man kan förboka spelet, som kommer ut senare i augusti. Hemsidan är jättesnygg, med magiska stjärnbeströdda spår efter pekaren. :)

Och jag, ja, jag är ju såld. 8) Det ser fantastiskt ut! Med kända och älskade karaktärer från Disneys och Disney/Pixar kan man köra äventyr fritt över alla världar. Så man kan ta Lightning McQueen och köra omkring på Monsters University, eller Jack Sparrow och hoppa omkring i "The Incredibles" värld.
Igår kollade barnen och jag på en massa filmer från spelet och jag insåg då att det erbjuder fler spelvarianter än Skylanders som mest ändå går ut på att slåss. I Radiator Springs verkar man bland annat köra race och det kanske inte innebär att slåss så mycket. Annars är det verkligen likt Skylanders. Tredimensionella figurer som man kan leka med i den fysiska världen och sedan ställer man dem på en portal och så dyker de upp på skärmen framför en.
Japp. En sådan får det bli. Det bara måste. Jag tror att jag också kommer att vilja spela det här spelet. Ruben undrade försiktigt imorse om jag verkligen skulle komma ihåg att köpa spelet då det kommer ut. :D Jag lovade att jag inte skulle glömma.

onsdag 26 juni 2013

Ledig.

Skippade blodpuddingen som blev denna dags supersnabba middag då G kom hem ungefär samtidigt som han behövde åka till hamnen för att fortsätta att snickra på vårt blivande garage där.
24 garage, in the making.
Barnen spelar stillsamt på sina DS i sitt rum och en viss ro vilar över kaoset här hemma. Jag hängde nyss tvätt ute, men nu är jag riktigt hungrig. Så jag skall ta mig te och smarriga mackor till middag. Pappa lämnade vänligt nog ett gott bröd från Bensbyns bageri och G hade köpt leverpastej, så så får det bli. Det går bra att göra så ibland, när man är vuxen och får bestämma själv.

Apropå föregående inlägg, så såg jag just en blänkare om en ny HBO-serie som kommer nästa år. Två mycket kända skådisar i huvudrollerna, som båda gjort jättebra och jättedåliga prestationer genom sina karriärer. Jag råkar gilla dem båda, en mer än den andra, så när någon kanal hakar på så kommer jag nog att titta. Delar en liten "teaser" här:
Igårkväll slog jag till och såg det allra sista avsnittet av ytterligare en HBO-serie. Det var "Big Love" som jag troget följt och varit rätt seriöst förtjust i. Syrran hamnade i nöd då hon överdoserade serien tidigare, men jag har klarat mig då jag sällan maratontittat, utan oftast bara hängt med på ett avsnitt per vecka.

Men nu då, med tekoppen och mackorna - skall jag läsa bok eller skall jag surfa? Äh, det går inte att surfa och äta mackor - jag tar boken. Attans vad det känns skönt!

tisdag 25 juni 2013

Nyheterna.

Home Box Office har gjort det igen. Jag är inte alls påläst (men ett sådant här inlägg tvingar ju en att läsa på en aning), men kan konstatera att bolaget bland annat producerar serie efter serie av hög klass.

Den här gången är det serien "The Newsroom" som är sanslöst bra. Den skildrar en nyhetsredaktion som försöker göra nyheter på etiskt och moraliskt rätt sätt. Jag drömde en gång om att bli journalist, men de drömmarna blev det inget av och med åren insåg jag att jag aldrig skulle kunna vara journalist under de premisser som många journalister arbetar. Artiklar skall vinklas, smaskiga rubriker skall sättas och det enda som räknas är hur många nummer som säljs.
Klart att jag inser att serien är något romantiserad, men varför inte? Varför skall jag inte kunna få insupa det där rättrådiga som de flesta av oss ändå önskar skulle vara gällande här i världen? Att vara journalist med fria tyglar, där den ekonomiska och politiska styrningen ändå inte tar sig in på redaktionen. Att få skriva och rapportera nyheterna som de är och som kan förändra världen. Va?

Man har förstås lyckats också tycker jag att få nyhetsjakten, insamlandet av fakta, deadlines, teknik och presentationerna av nyheterna att bli otroligt spännande. Kan kännas märkligt och visst måste man kanske vara litet intresserad av nyheter för att gilla det här. Serien påminner i känslan mycket om "The West Wing" som var ren njutning att titta på.
Skådisarna är hur bra som helst! Deras karaktärer är inte alls enkla och serien höjs förstås för att man får följa dem något även utanför studion. Det finns den där underbara kemin mellan vissa karaktärer, som gör att åtminstone jag längtar till nästa avsnitt. Första säsongen är avslutad, men nästa rullar igång i dagarna i USA.

Jeff Daniels som alltid funnits med genom åren och skymtat här och där, lyser här. Serien utspelar sig i staden i mitt hjärta, vilket inte på något vis försämrar saken.

För syns skull.

Gårdagens besök hos ortoptisten (inte alls till ögondoktorn) gick förstås hur bra som helst. Precis så bra som jag och G visste att det skulle gå, men som det var stört omöjligt att få Ruben att tro på. Visserligen skiftade Rubens sinnesstämning, så att han i bilen på väg till sjukhuset var lätt till sinnes och inte verkade särskilt gruversam längre och det är ju jättebra om han faktiskt till slut ändå kan foga sig i det som skall ske, istället för att kämpa emot in i det längsta.
"-Det där monstret med vingar" var Rubens kommentar till klistermärket längst upp till höger. :D  Det pupillvidgande läkemedlet gjorde att han såg dåligt på nära håll, men normalt på längre håll. Jag var tvungen att visa honom att det var en glad indian, upp-och-ned. :D
Ruben är ganska översynt, vilket i sig är normalt i hans ålder då ögat inte växt färdigt ännu. Han skelar inget och har ingen huvudvärk, men det finns en liten skillnad mellan ögonen och han kommer inte riktigt upp till full syn på sitt högra öga. Då har man tydligen en fönster som står öppet för att träna synen fram till cirka åtta års ålder och Rubens alternativ var kort och gott lapp och glasögon eller bara lapp.

Eftersom han inte skelar och inte har huvudvärk, så bestämde sig ortoptisten efter kort övervägande ihop med mig för enbart lapp. Fem dagar per vecka, 2-3 timmar per dag skall vänster öga lappas, så att höger öga får gymnastiseras. Om redan tre månader skall vi tillbaka för en första bedömning om behandlingens framgång. Och dess framgång hänger ju extremt mycket på mig och G.
Första lappen på. :)
Det är så himla koolt hur man undersöker synen på ett barn! Det uppenbara att titta på en tavla med bokstäver och så titta i en pärm med bokstäver på läsavstånd, det fattar man ju. Men jag har funderat hur det går till på allvar sedan, när man vill veta synskärpan som inför glasögon till exempel. Idag fick jag förstås veta. :)
Det går inte att testa ett barns syn så som man gör med vuxna. Jag trodde det mest hade med tålamod att göra - hur skulle ett (litet) barn orka med att sitta och välja "bättre? sämre?" i tio, femton minuter och resultatet skulle väl knappast vara tillförlitligt heller.
Men nä, det går inte att göra som vi vuxna gör, för att barns ögon ackommoderar så lätt att de ser med vilka glas som helst typ (om jag fattade ortoptisten rätt). Så istället slår man ut barnets ackommodationsförmåga totalt med belladonna och tittar med ett instrument in i barnets ögon och har ett svar på mindre än en minut för båda ögonen.
Uppvispad mjukglass.
Ruben köpte det här med lapp för ögat utan vidare. Det kändes förstås jättefiffigt att kunna normalisera det med att kusinvitamin Torbelorbe redan är en erfaren pirat! När Rubens pupiller hade börjat dra ihop sig och han tyckte att han såg någotsånär igen, ville han sätta på första lappen. Sagt och gjort. Först ville han ta av lappen efter bara några minuter, men sedan fick den sitta kvar. På slutet frågade han några gånger när det var dags att ta bort den, men allt som allt gick det ju jättebra. Dagens lapp är redan avklarad.

Igår testade vi för första gången Arlas mjukglass för hemmabruk. På bilden ovan hade jag vispat upp den tjockflytande mjukglassmeten och slängde sedan bunken i frysen. Litet drygt tre och en halv timme senare plockade jag ut bunken igen och då hade glassen fryst och blivit ganska fast längs kanterna, men var ganska så mjuk fortfarande i centrum. Allt skulle vispas igen och så kastade vi oss över det hela.
Alla strössel och såser åkte fram på bordet och vi skopade upp glassen i skålar. Tipset om att ställa skålarna kallt innan man skulle äta, hade varit bra att följa. Jag tror att det varit bra om glassen fått frysa längre än den stipulerade tiden, åtminstone den mängden glass (två förpackningar) jag vispat och i den skålen - formen på kärlet avgör ju litet hur pass genomfrusen glassmeten hinner bli.

Vi tog raskt det vi ville ha och sedan ställde jag in bunken i frysen igen. Jag kommer att ge den en till chans och vispa den på nytt inför nästa servering, men allt som allt känns det inte som en produkt jag kommer att köpa särskilt ofta. Mjukglass är ju inte riktigt min grej, utan jag vill ha massor med mojsiga grejor att tugga på när jag äter glass. Barnen gillar också kul- eller pinnglass bättre än mjukglass. Och skall jag äta mjukglass, måste den vara fast och god och inte i allt för upptinande skick. Och med smarriga strössel på!

måndag 24 juni 2013

Nervös.

Hemma med oresonligt orolig liten Ruben. Norah vaken och med ont i halsen och tyvärr 38,5 graders feber. :/

Det är dags för första besöket hos ögondoktorn.

lördag 15 juni 2013

Semester.

Läser bok till frukosten. Hur länge sedan är det jag gjort det? Vilar stilla vid köksbordet, vänder blad efter blad. Jag får lägga band på de stressade impulserna som kommer över mig och påminna mig själv om att inte hemfalla till stressen. Jag var i alla fall så länge med barnen på mattan i vardagsrummet och kollade på deras nya gogo's, att teet kallnade och frallorna mjuknade. Men nu är teet varmt igen och mackorna smakar gott i alla fall. :)

Jag skall vara ledig i nio veckor nu. Det är sanslöst länge och ändå känns det inte självklart som att det skall bli så himla fantastiskt. Skulle behöva en vecka på jobbet för att städa och organisera i mitt rum rent fysiskt och ta ikapp den administration som släpar. När skall jag någonsin få den tiden?

Om några dagar har jag nog lyckats släppa taget om jobbet, jobbet som jag faktiskt ändå älskar och som ger mig otroligt mycket. Så gäller det då att landa här hemma istället. Sova ikapp. Bli litet piggare. Vi har vår bästa lånevovve hos oss och hon och jag kommer att ta promenader varje dag. Vi behöver det båda två, särskilt jag.

Vi har så mycket vi behöver göra här hemma. Jag är så missbelåten med mitt eget stök. Det tynger mig och gör att jag aldrig riktigt kan hänge mig åt vila, slappande, njutning - så som man kan göra när allt är klart. Man är såklart aldrig klar i ett hus, men om det var ordning - var sak på sin plats - och städat. Då skulle jag också kunna sitta en timme i solen och njuta.

Jag tar mig ju den här stunden att skriva nu och i ärlighetens namn så kanske det ger mer njutning är att sitta i solen. Men ändå.
En bild som syrran lämpligt nog delade med mig, från Imgur. "Life" heter den.
Boken jag läser, hittade jag hos mamma då vi hjälpte henne att möblera om för någon helg sedan. "Ro utan åror" av Ulla-Carin Lindquist. Den kom ut 2004 och skildrar Ulla-Carin sedan hon fått ALS. Den är skriven i jagform och är spretig som livet självt. Det är ur yrkesmässig synpunkt otroligt intressant att läsa, men ur mänsklig nästan bara tungt. Jag läste under studietiden "Klockan saknar visare" av Maj Fant och i den skrev hon om sitt förlopp i samma hemska sjukdom (boken är slut hos förlaget).

Jag är i mitt livs sämsta form och umgås ofta vid läggdags med en del funderingar över hur resten av mitt liv skall komma att se ut. Jag är ganska rädd för att bli akut sjuk. Jag har inte det bästa arvet och spär på det med allt för litet sömn, nära nog ingen motion och en hyfsad övervikt. Tack och lov röker jag inte i alla fall. Jag har jättesvårt att motivera mig själv till att ta bort det onyttiga och onödiga jag äter, som varje vecka är litet för mycket. Märkligt nog har jag och min kropp dock verkat finna något slags ekvilibrium, då jag sedan många månader står stilla i vikt och pendlar bara några hekto upp och ned. Varför hade inte den jämvikten kunnat infinna sig på en lättare nivå?

Jag hade ett riktigt aha!-ögonblick på en föreläsning vi var på i mödrahälsovården nu i vår, då jag för första gången på riktigt fattade att det är inaktiviteten som är allra farligast och att det där med att det faktiskt är bättre att vara en aktiv tjockis än en smal soffpotatis är sant. Om man spetsar till det. Självklart är det ännu bättre att vara normalviktig och aktiv.

Smilla signalerar att hon behöver ut nu, så det är dags att avrunda. Jag funderar mycket på de här sakerna - livet! - vilket väl är i sin ordning. Skall det här bli sommaren då jag vänder på skutan? G tränar oftast flera gånger i veckan, på lunchen. Han har helt slutat att äta godis och fika. Bra för honom! Jag är inte intresserad av att sluta, men jag vill minska. Måste hitta lusten, motivet. Orken.
Delar till sist en video med P!nk. Sången, rörelserna, texten leder tillsammans till en känsla och jag blir så lyft! Och så skulle jag kunna döda för att ha den form som den kvinna har! ;) Fast jag kanske får lov att börja med motionen. Och ja, det är P!nk som inspirerat Norah till hennes frisyr. <3

onsdag 12 juni 2013

Spännande.

Jahapp. Så har jag då provat att ge mig i lag med Tradera.

Barnen har sedan några veckor (ja, egentligen sedan länge, men de sista veckorna i skolan har det liksom tagit fyr i intresset) varit svårartat intresserade av något som kallas för "gogo's".

På skolan har det spelats med dessa gogo's och stränga regler har fått lov att dras upp för att inte de små barnen skall bli avlurade sina figurer. Skolreglerna är desamma som för spelkulorna - barnen får spela kula/gogo's och vinna av varandra, men när spelet avbryts/är över, får varje barn tillbaka sina egna kulor/figurer.

Barnen fick varsin påse gogo's förra sommaren och jag minns att Norah till sin bedrövelse tappade en figur nästan genast någonstans i gräsmattan. Så fick de två påsar var för några veckor sedan, efter att allt hade hettat till och barnen av och till rapporterade om kompisar som hade si och så många gogo'sar och det var konsumkassar mer eller mindre, inhandlade på Blocket och nu senast från Tradera.

Katalanerna som hittade på de här figurerna, måste vara lika lyckliga som de som hittade på diskskrapan. Små plastbitar som barnen har blivit som galna i och som framgångsrikt säljs i små påsar med två i varje och för den påsen får man betala tjugofem kronor. Sic! Jag och några andra föräldrar kunde i söndags konstatera att gogo'sarna var slut på leksaksaffären (det var barnkalas på gång och vi var tydligen några som tänkt ut att gogo's skulle vara en finurlig present) och faktiskt slut hos leverantören - japp, det är några som skrattar hela vägen till banken. :]
Jag har funderat en del och känt mig litet matt över faktum att de säljs så förbaskat dyrt och att det aldrig går att motivera den slanten för de små plastpryttlarna. Så hörde jag då i söndags en pojke berätta att hans pappa hade handlat över hundra stycken åt honom. Jag frågade vart och fick till svar Tradera.

Jag sög på det över natten och kollade på Tradera under måndagen. Det är ju där alla gogo'sarna är! Jag registrerade mig på sajten och började buda i två auktioner. Ikväll vann jag en av dem och förlorade den andra. Om allt bara fungerar, så skall nu 30 gogo's vara på väg norrut från Göteborg, för litet drygt halva ordinarie priset inklusive frakten.

Så bevakar jag flera auktioner nu och har lagt något till bud och det blev ju fort extremt spännande. ;) Mitt vinnande bud slängde jag in minutrarna innan auktionen gick ut. Kul!

lördag 8 juni 2013

På havsbadet.

Svärföräldrarna bjuder oss på en helg på havsbadet. Orsaken? De firar 50-årig bröllopsdag! Som mamma säger - de borde få medalj!
Så jag ligger här på mage i en bäddsoffa på hotellet och skriver. G snusar intill mig och på andra sidan en sorglig ursäkt för en vägg, ligger barnen i varsin riktig säng. Litet tur är det allt att jag fortfarande är vaken, för Ruben välte just ut ett litet vattenglas han hade på sängbordet. Ingen annan (än jag) märkte det. x)
Två gånger idag har vi ätit smörgåstårta och lika många gånger har vi ätit vanlig tårta. Till middag ikväll blev det sedvanlig fredagsmysmat - tacos på Skeppet, havsbadets lekland. Otroligt perfekt då barnen lyckliga sprang iväg och lekte så fort de ätit. Vi vuxna flyttade oss en liten bit till de stora panoramafönstren som bjöd på vacker havsutsikt över Norrbottens Riviera. :)

Innan vi lämnade leklandet, hade vi spelat en runda Äventyrs(mini)golf. En runda förresten - alla spelade minst två och Norah spelade säkert tio rundor. På slutet spelade hon kors och tvärs och då var det lämpligt att hänga upp golfklubborna igen.
Vi körde via Älvsbyn till havsbadet och firade Frans som tagit studenten!

Innan vi lämnade hemmet hade vi förstås firat barnens skolavslutning i Örnäskyrkan tillsammans med ofattbara mängder barn och deras imponerande antal anhöriga. :)
Ikväll på rummet, medan G avnjöt en kall med sin broder i hotellobbyn, fick barnen varsin sådan pysseltidning och när de kollat litet på den, knäppte vi igång en film på tabben. En liten Pringles var åt de mycket nöjt till. Efter detta somnade de nästan lika snabbt som man knäpper med fingrarna - lights out liksom (ha! det blir ju "lol"!).

Imorgon rullar oändliga möjligheter upp sig! Det lär ska badas, en barnshow finns det, kupolbio finns det, paltlunch skall ätas och till kvällen blir det show med sång och bensprattel, lämpligt nog kallad "The Wedding". :)
Published with Blogger-droid v2.0.10

fredag 7 juni 2013

Skolavslutning.

Provsmakning av varandras glassar. :)
Pågick en del på stan och var allmänt gemytligt denna Natinaldag.
Syrenen blommar jättefint i år.
Barnen på kyrkmuren i Överkalix helgen som var. :)
Det är något speciellt med den här dagen ändå! Det är lätt att dra fram känslan av lycka som jag själv upplevde och även känslan av de eoner av tid som låg framför mig. Många år var det sol, sandiga stränder och bad som snurrade i huvudet, innan så småningom sommarjobben började tränga sig på.

Nu får Norah och Ruben sommarlov! De har båda varit otroligt duktiga i skolan och haft mycket roligt. :) Till hösten börjar Norah trean och Ruben ettan - tänka sig!

Igårkväll målades Norahs tånaglar i glittrigt ljusgult och Rubens naglar på ena handen i samma färg. Naglarna på hans andra hand är glittrigt röda. :)

När jag kommer hem från jobbet, skall frisyrerna fixas och sedan bär det av till skolan för sista gången denna termin. G, jag, morfar, farmor och farfar ansluter sedan i kyrkan. Mormor kommer inte idag, eftersom hon skall vara hos oss och hjälpa oss med barnen hela nästa vecka. :)
Published with Blogger-droid v2.0.10

torsdag 6 juni 2013

Sommarlov.

Förberett litet för barnen till imorgonbitti. Gänget i Skylands har utökats med fyra nya, hett önskade favoriter. :)

Norahs nya är Ninjini och Hotdog och Rubens är Bash och sällsynta Dark Spyro. Som Ruben har längtat efter denna "Svarta Spyro"!
 När vi var hos syrran senast, köpte vi jättefina tandborstar. Tänkte att det var dags för dem nu. :)
Sommarlov ja. Imorgon firar vi Nationaldag och sedan är det skolavslutning på fredag, så jag anser att det i praktiken är sommarlov nu!
Published with Blogger-droid v2.0.10

söndag 2 juni 2013

Resultat.

Brändöskär, fotograferat från "vår" del av viken. Och det lutande karet som syns ganska tydligt på den här bilden.
För något inlägg sedan skrev jag ju att vi är så nyfikna på hur karet ser ut som vi lämnade på isen tidigare i vår.

Plötsligt hängde en bild av karet framför mina ögon, på Facebook förstås. Tack Johan! Karet har litet slagsida och kommer väl att behöva justeras en aning, på något klurigt vis. Sedan vidtar byggandet av väggar och tak som skall stå på karet och erbjuda oss och bryggan vind- och solskydd.

Ordfejd.

I november då jag och Ruben var hos syrran för att passa deras pojkar om det skulle bära iväg till förlossningen, började jag spela Wordfeud. Jag spelar inget annat och känner mig litet glad över ett sådant här spel. :) Jag tror nämligen på det där med att korsordslösande håller hjärnan vital. Eller i alla fall att det är en av de saker som kan hjälpa till att gymnastisera hjärnan.
Här ordnade vännen på Hertsön löjligt höga poäng åt sig själv. :D
Det är roligt och jag spelar med några människor, uteslutande släkt och vänner. Det skulle kunna vara knäckande att jag är så himla dålig på spelet bara, men det är inte det. ;D Jag hade högsta betyg i svenska och känner mig litet fascinerad över att jag ändå är så pass dålig som jag är på spelet. Jag vet att jag har ett hyfsat ordförråd också, men min hjärna får allt som oftast förstås dras med en överväldigande trötthet som väl bidrar till att dra ned min förmåga i ordletandet.

Det finns givetvis en massa hjälpmedel för att ta sig fram på ett rejälare sätt i spelet, men jag vägrar att fuska. Man kan välja på två olika sorters spelplaner, där den ena kan leda till svindlande poäng för enstaka ord, medan den andra oftast ger litet mer kontrollerade poängtal. :D
Samma parti, nu avslutat. Den mest förkrossande nederlag jag (hittills) lidit (i det här sammanhanget). :D  
Jag har aldrig kunnat skryta med att vara en taktiker, men så sakta lär jag mig att vara mer uppmärksam på var de poänggivande rutorna är och också att bygga orden på ett annat sätt än jag gjorde från början.

För inte så länge sedan bjöd jag in syrran på ett spel på engelska, vilket jag till min stora förvåning vann! Jag har nästan aldrig vunnit något endaste parti WF och aldrig över syrran och så tar jag det här. :D Känner mig märkvärdigt glad över det. :) Jag spelade från början några partier på engelska med okända motståndare, men hade aldrig någon chans.
Som sagt, med viss stolthet - mitt vunna parti på engelska. :)
Och vet någon hur många ord som slutar med "äck"? Jag satt en gång med de tre bokstäverna som de sista eller bland de sista i ett spel och jag satt febrigt och sökte runt på spelplanen efter en ensam bokstav som jag kunde haka på mitt "äck" på.

Kolla bara: bäck, däck, gäck, häck, käck, läck, näck (nåja, kanske inte skulle ha godkänts), räck, säck, täck, väck - det är mer än hälften av alla konsonanter i alfabetet det. Jag fick inte ut ordet. När man är inne på de sista bokstäverna i spelet är spelplanen så full, att det är svårt att dels hitta enstaka bokstäver som också är de rätta och så är det trångt. Kul är det i alla fall!