Björn.

På hemvägen idag från IKEA, vid 21-tiden, fick jag för första gången och mest troligt sista, se en björn i det fria. Tjohoo!

Hinderbana. Många varv blev det. :D

Litet koolt var det allt. 8) Mamma såg den först (fattar inte vad jag gjorde, utom möjligen att jag kommunicerade med de två stollarna i baksätet). Hon sade något om att "-men vad är det där för djur?!" och nu när jag frågat henne, så var det så att hon såg björnen redan då den kom upp på vägen från vänster och hela dess färd över vägen.

"-Ligg stilla!". "-Titta fram under mattan!"

Jag vände förstås uppmärksamheten framåt och hann se stora delar av björnen innan den försvann ned på höger sida av vägen. Den var stor och hade varmt mörkbrun päls. Den räckte gott och väl över slyet som växte i diket och det som slog mig var hur snabbt och liksom "rinnande" den tog sig fram. Det såg otroligt smidigt ut. :)

Det fanns så himla många sängar att provligga.

Björnen var förstås som uppslukad av skogen då vi kom fram till platsen där den gått över. Den gick tack-och-lov över vägen på vederbörligt avstånd, så vi behövde aldrig bromsa för den. Jag bromsade ju i alla fall, kunde inte låta bli - med skräckblandad förtjusning spanade vi in i skogen för att kanske få en skymt av nalle igen.

Barnen som satt djupt nedböjda över sina spel, missade nalle helt.

Någon bild på björnen har jag givetvis inte, men jag delar med mig av några av bilderna från dagen. :)

Här fick barnen göra en G. :D

Förresten så såg vi ett helt annat "storvilt" då vi åkte till IKEA imorse. På en äng till vänster om oss spanade mamma för första gången idag och ropade "-men titta - rådjur!" (typ så). Jag såg direkt att det minsann inte var rådjur och det upptäckte mamma också och så ropade vi båda i kör "-NEEEJ!" och så sade jag att det var "-traanoor!". De här tre individerna stod majestätiskt helt stilla och betade i ängen och barnen hann därmed se dem (säkert delvis tack vare ropandet i framsätena). :D

Natt.

Regnet knattrar otroligt mysigt på husvagnens tak. På varsin sida om mig ligger våra två barn. De sover tungt, helt stilla.

Natten till idag var riktigt hemsk. Barnen och jag jagade mygg mest hela natten. På riktigt. :/ Idag och ikväll har vi kört myggdödare i vagnen och tystnaden [=frånvaro av mygghel****ssurr] är _så_ skön.

Vi skall sova så himla gott resten av natten och sedan stiger vi upp, äter frukost, packar oss i bilen och drar till Happis. :)

Stilla.

May the road rise up to meet you.
May the wind be always at your back.
May the sun shine warm upon your face;
the rains fall soft upon your fields and until we meet again,
may God hold you in the palm of His hand.

Traditional Gaelic Blessing

En stilla undran.

Om maken i förbigående kommenterar till mig, att "-det är länge sedan du var korthårig." - tycker inte han då att jag borde klippa håret kortare?

Jag frågade ju förstås med en gång om G tyckte att jag är långhårig (vilket jag verkligen är). Han förnekade detta och menade att han minsann inte menade att jag behöver klippa mig.

Det här var några dagar sedan och kommentaren har gnagt litet stillsamt i bakhuvudet sedan dess. Förbaskat också att en sådan här kommentar från G kan påverka mig så. Som förra sommaren då G sade att vita jeans var för tanter (...) och jag därmed inte förmådde mig att köpa några fast jag tyckte det var så himla fräscht. Va? Jag är väl nog gammal att bestämma själv.

Orka.

Nåväl. Jag tycker själv att håret är väldans långt, så vi får väl se vad jag låter frissan göra i början av augusti. ;)

En och en halv arbetsdag kvar innan jag hasar mig ut i sommarledighet. Har ingen känsla av detta ännu. Kanske efter midsommar eller så. Igår var syrran här och solen sken varmt - idag är hon hemma med de sina och här är det kallt. Barnen har trätt in i sommarlovsmode - Ruben sov till tio idag. 8)

Vänta bara till jag blir ledig - då skall jag börja skriva igen. :)