Boende - check!

Satte mig litet bävande vid datorn nu ikväll. Tog hjälp av G med att sätta ut några kartpluppar i London. Välja datum, antal personer, pris- och geografiskt läge.

Ansvarsfullt.

På något vis blev det ganska enkelt ändå. :-) Det var få lägenheter som var direkt tillgängliga. De flesta var man tvungen att ställa en förfrågan till. Den lägenhet jag nu bokat ser genomtrevlig ut och har alla faciliteter. Den har få omdömen, bara fem, på Tripadvisor, men de som recenserat ger lägenheten och hyresvärden toppbetyg. Vi hade satt ett ganska strängt tak på maxpriset per natt i utsökningen och den här kommer att kosta oss blygsamma 600 kronor per person och natt. Mycket okej enligt mitt förmenande. :-) Lägenheten ligger relativt nära konsertlokalen och de båda är väster om London, liksom flygplatsen.

Hyresvärden har ett dygn på sig att godkänna vår bokning, så vi lär väl få besked under morgondagen.

Allt kring resan är i sådana fall klart nu. Mamma och jag har våra biljetter till syrran klara. Biljetterna till London är klara. Konsertbiljetterna är klara. Och nu kanske även boendet. Yay!

---> Bilderna lånade från Tripadvisor. Kolla länken i texten för fler bilder.

Firar med fika!

Vi firar idag att Ruben är färdiglappad! Vi har kämpat väl tydligen, optometristen var nöjd. :-) Ruben är nu liksynt och har full syn på båda ögonen _med_ glasögon. Vi har tränat med lapp i cirka ett och två tredjedels år och glasögon sedan i oktober i höstas.

Enligt optometristen har Ruben endast ett litet synfel och ett litet brytningsfel och han skelar ingenting. Hon förutspår att Ruben kanske i 15-16 års åldern inte längre kommer att behöva/vilja ha glasögon.

Hädanefter skall Ruben kolla sin syn hos optiker - efter åtta års ålder skall det tydligen kunna gå bra (tänker på tålamod och koncentration...). Om det inte går bra, får man ringa ögonmottagningen på sjukhuset.

Första rutinmässiga synkontrollen för Rubens del skall ske om cirka ett och ett halvt år, eller tidigare om han påtalar det eller vi märker något.

Jag måste verkligen säga att Ruben inte uppfyllt mina negativa förväntningar i samband med att han blev glasögonbärare på en enda punkt. Han har aldrig förlagt dem och de har aldrig gått sönder. Ta-i-trä! ;-) Däremot är de nästan dagligen så otroligt kladdiga att man själv blir akut tårögd när man kastar en blick genom dem. :-D

Grön biskvi, som smakade litet som Piggelin. Väldigt gott faktiskt!

Ruben impades av snön som låg på taket högt, högt där uppe och jag fick för mig att vi skulle dokumentera det. Ruben hakade omedelbart på. Färgåtergivningen blev ju helt knas och var inget jag orkade bry mig i just då.

Jag tyckte att detta i alla fall var väl värt att fira. Vi fikade och for sedan i snögloppet till Storheden, där vi besökte Toys'R'Us och Skylanders-figurer inhandlades. Det var genuint roligt!

Fotade kullen på barnens skolgård, som nu är minst dubbelt så hög som den är i original.

Bjuder på en vy över hur högt det är. Tror det är typ 10-12 meter högt. Eller fem våningar på ena sidan av "gatan" och sex på andra. 

Litet småläskigt är det allt.

Men helt naturligt. Alla våra textilier dammar, våra husdjur dammar och hjälper dessutom effektivt till att föra omkring dammet. Jag hittade en äkta kattleksak under soffan och tre, jag upprepar - tre - lurviga julpyntshjärtan som mer eller mindre blivit kattleksaker. Sixten älskar dem och har tydligen lyckats sno åtminstone tre.

Jag hittade några speldetaljer (från analoga spel som Master Mind), två godisar, några popcorn, några bitar salta pinnar. Den där gula pricken mitt i bild är en ostboll. :-D Soffan är besvärligt nog så låg att vare sig dammsugaren eller Roomban går in under. Så då har vi använt den superfiffiga dammvippan från Clas Ohlson till att kara fram dammet från under soffan. Det här dammet har haft minst två, tre månader på sig att samla ihop sig.

Enkelt värd varenda en av de 49 spänn som den kostar. Av mitt favoritmärke Smart, när det kommer till städgrejor.

Städilet innehöll också det populära och likaledes lätt chockerande och fascinerande inslaget då man lyfter alla soffkuddar och -dynor och dammsuger under dem. Jag passar på att möblera om dynor och vända på kuddar så att vi inte skall sitta och plåga dynorna på samma ställe hela tiden.

Jag avslutade med att vaska golvet förstås och allt detta för att få lägga ut nya mattan. Får återkomma med bilder på detta då jag bestämt mig för om jag är nöjd med storleken på den vi köpt. Fick idag SMS om att taklampan vi beställt till vardagsrummet kommit, så nu vill jag förstås hämta den också.

Hade ett kort ögonblick av flow idag på jobbet. Jag hade några minuter över, kände mig inte stressad och lade mig för första gången någonsin i soffan på jobbet. Kändes väldigt bra och jag hann dra ett lugnt och nöjt andetag.

Ideellt arbete.

I ganska många år har det varit krav att man skall ta arbetspass i kafeterian eller som de senare ridgrupperna på kvällarna får göra - ge hästarna kvällsfoder. Detta istället för att sälja lotter eller underkläder eller något annat elände.

Många år red jag i en av grupperna som fodrade, men pass i kafeterian har jag aldrig tagit på mig. Nu kläckte Barndomskamraten för en tid sedan idén att vi skulle ta ett sådant arbetspass en tisdag då vi ändå var i stallet.

Det har varit jättetrevligt. Tjejerna har haft hur kul och mysigt som helst! Litet skojigt var att två av Norahs klasskompisar också rider på tisdagar, men litet senare, så Norah och Tuva kunde kolla in deras lektion.

Vi ser alla fyra fram emot en till tisdag senare i februari. :-) Sedan har vi gjort de pass vi behöver göra.

Det är litet ler och långhalm över de här två. <3

Kafeterian i stallet är riktigt mysig! Doftljus, många fina ljushållare, massa mestadels hembakt fika och välförsedda kylar och skafferier. Som tjänstgörande får man ta sig ett eget fika också. :-) Hon som arbetar dagtid i kafeterian hade lagat mat, så det fanns köttfärssås och spagetti för den hugade och så hade hon förberett varma mackor som vi bara slängde i mackjärnet när de skulle ätas.

Finns märkligt nog hemma hos oss också. ;-)

Finns ju en liten men sprängfylld butik vägg-i-vägg med kafeterian, med de finaste saker för både häst och ryttare.

En bra helg.

Något fick Norah att sura ihop igår vid middagen. Minns definitivt inte vad det var. :-D

Så blev hon ännu surare.

Ruben var såklart tvungen att härma. Inte surandet, men väl handduken.

Idag var tongångarna annorlunda just vid middagen i alla fall. Norah, med den här laddningen på tallriken, ropade med förtvivlad stämma att hon ville ha mer! Detta var då vi andra diskuterade vem som skulle ta mer av vad. Det är härligt med åtminstone ett barn som äter!

Far och son.

Vi blev så fulla i skratt strax innan vi skulle åka från mamma ikväll. Faktiskt skrattade vi alldeles hejdlöst en stund. Det var när vi upptäckte att Ruben och G hade exakt likadana frisyrer.

Det är inte helt lätt att se, men de har båda en fräsig liten tuppkam på höger sida av huvudet. Och sådant kan roa oss. :-D

Årets första.

Känner mig exakt så här, oroväckande ofta. :-D

Den här filmen skall vi se på bio med barnen.

Kan konstatera att 2014 blev mitt tredje mest produktiva bloggår och det känns riktigt bra!