Båttaxi.

Jahupp. Då får jag skjuts till fastlandet igen. Två jobbdagar kvar denna vecka går hur snabbt som helst. På med litet helgkänsla ikväll!

Om igår.

Tipsrundor är populära här på ön. Den här handlade uteslutande om jubilaren. 

Igår flexade jag ut någon timme efter lunch, eftersom vi skulle ut på ön på kalas. Svägerskan har fyllt 40 och bjöd släkten här på ön på kalas. Som syns på bilderna hade vi det jättetrevligt och det bjöds på den busigaste fiskdamm jag varit med om! Vädret hade kunnat vara bättre, men tältet fungerade perfekt. Kom en liten regnskur och med jackan på hela kvällen, så frös jag intet en gnutta.

Men jag vann!

Vi avrundade litet för sent och for hem. Barnen hade vi skickat hem litet tidigare med farmor och farfar. Nästan hemma, vid grannhuset, så G något som hoppade över vägen. Rörelsemönstret liknade katt mycket mera än hare enligt G. Jag såg inget, men när vi parkerat fyrhjulingen gick vi tillbaka till grannhuset och jag började ropa litet på Sixten.

Mmmmumsigt!

Då jag ropat några gånger svarade en katt. Vi hade sett Radar inne, så vi förstod ju att det var Sixten. Jag fortsatte att locka och kissemannen kom gående rakt till mig! <3 Jag väntade till han var hos mig, smekte honom litet och skopade upp honom utan dramatik.

Jag var dock beredd och höll honom i ett ordentlig tag i nackskinnet och om kroppen. Sixten har ju aldrig varit förtjust i att bli buren och nu bar jag honom på ett väldigt bestämt sätt. Han slingrade sig litet och råkade rispa mig i ansiktet samtidigt.

Det var väl här fiskdammen började urarta... ;-D

G fick ta över och så gick vi hem. Sixten har varit helt kool genom det hela. Han jamar och längtar ut litet tror jag, men han kommer ju inte att få gå ut lös något mera i år. Sixten och brorsan var helt sams direkt, ingen missunsamhet där inte. Sixten har hunnit magra litet - alla ryggkotor och höftbenen känns enkelt under pälsen jämfört med Radar, även om de inte syns. Han ser annars helt frisk ut.

Farbror J fick också napp - det var hustrun som fastnade! :-)

Plus en idag. Vi har fått låna Tuva och siktar på att det skall bli en natt till.

Katterna lade sig här så fort sängen var bäddad. När jag stängde om flickorna, flyttade sig Radar till Rubens säng. Där har jag också stängt nu och katterna får hålla sig i vårt rum. G har varit med barnen idag, en båttur och ett dopp (!) har de hunnit med. Plus en massa studsande. G är så bra på att säga ja till barnen, så jag tror en bra dag rullar upp sig imorgon med för dem. Själv skall jag vara på jobbet, efter en längre natt den här gången.

Båda hemma.

Efter trevligt 40-årskalas hände det som jag i hemlighet räknat bort - vi hittade Sixten och fick med honom hem.

Nu skall jag sova!

En hemma.

Litet skönt ändå att komma hem kanske.

Katterna har varit hemifrån i drygt tre månader, sedan renoveringen av källaren började. I början av veckan hämtade vi hem Radar från Hindersön. Sixten då, kanske någon undrar. Ja, Sixten tog för cirka två veckor sedan steget och blev utekatt. Han började försiktigt och var ute tre timmar. Bara några dagar senare var han ute ett helt dygn - gick ut på morgonen och kom hem först morgonen efter, trött och hungrig enligt svärmor. Han hade sovit hela dagen därefter.

Fult som f-n och jä..igt besvärligt, men vi testar en tid för att inte vara tvungna att låsa ytterdörren hela tiden för att hålla utekatten och tillika rymmaren Radar inne.

Som det nu är, har Sixten varit ute sedan lördag kväll, alltså en vecka. Det känns inte alls bra. Är ganska orolig faktiskt. Han är ju katt, men inte det minsta van att vara ute. Svärmor upplevde också att han inte kom när hon ropade, som faktiskt Radar gör. Radar kommer också in som en klok katt flera gånger om dagen, för en kort paus och alltid till natten.

En stund efter han smitit hos mamma. Tog skydd nära huset från ilskna svalor.

Ruben - tar det där med spelställning till nya höjder. Ber om ursäkt för den usla bildkvalitén - blev en besvärlig white out, som min mobilkamera inte rådde på.

Igår lyckades så Radar, trots bevakning, slinka ut från mammas altan. G och jag har funderat ganska länge på att Radar kanske skulle kunna få gå ut hos mamma (hur dumma kattägare får det finnas kan man tänka...). I de desperata ögonblicken är jag färdig att släppa ut honom i stan... Desperata därför att Radar jamar, jamar och jamar i långa perioder under dagen i sin längtan efter att få gå ut. Vi blev ju varse när vi haft Radar en tid, att han var chockerande ljudlig jämför med vår tystlåtne Sixten.

Så nu har vi en tyst Radar, här hos mamma. Han kommer och går, hälsar ibland, hoppar upp i en stol och tvättar sig och vilar en stund. Det är såklart så här Radar skall ha det. Det är bara att bli bättre på de där promenaderna i koppel.

G och Radar fick samtidigt syn på en fågel som fastnat i ett nät som mamma har runt en bärbuske. Radar hann först. G fick slå ihjäl fågeln sedan - ingen var intresserad av att se Radar leka med en döende liten pippi. Radar som är nybadad slapp ett till bad, men åkte på en ordentlig avtorkning med tvättlapp kring ansikte och framben. Inte populärt, men men. Smakar det, så kostar det.

Marknadsdags.

On the road again... :-)

Ganska mätt på marknader (to say the least) efter alla år av passionerat spring på dylika, gillar jag likafullt skarpt att gå på marknaden i Överkalix. Vädret är nästan alltid bra till jättebra - som idag, växlande molnighet och ett par, tre grader över tjugo. Jag hade kjol och t-shirt och behövde inte frysa på hela dagen (man sänker sina krav en sådan här sommar...). Det kändes till och med riktigt varmt emellanåt! :-D Och så är det ju e

Vi startade hyfsat tidigt imorse, med att slutföra packning och ha ett snabbt byggmöte med Ulf. Han kom med den megastora spegeln till vårt badrum, den som döljer hela husets vatten- och värmepryttlar så finurligt. När spegeln kommer upp, trollas plötsligt allt det bort bara och man kommer inte att tänka på hur väggen är byggd eller ser ut. Den har en bred svart ram, handgjord av en finsnickare som Ulf gömmer någonstans och den ger ett solitt intryck. Den gör badrummet färdigt med den äran.

Vi hade inga bilar bakom oss och den här renen klippeti-kloppade fridfullt längs vägen. G höll jämn fart och barnen fick sig en ordentlig titt och jag fick fota. :-)

Ruben ville äta hemma, medan åtminstone Norah och jag såg fram emot en frulle på rull, med mat från McDonalds. Ruben blev litet åksjuk någon gång efter att ha ätit på McD och han tänkte inte riskera det igen. Vi hade en bra körning upp, tystlåten och ljudlig på samma gång, då vi alla lyssnade på Robert Gustafsson som läser böckerna om draktränaren och helt otroligt gör röster till mååånga olika karaktärer. Jag känner igen röster smittade både av Ernst-Hugo Järegård och Sten-Åke Cederhök och dialekterna är många, inklusive finlandssvenska. Jättekul!

Vi såg en fin liten Mustang med en så himla vacker färg på den lilla bilutställning som pågick på en grönyta intill marknaden.

Vi har shoppat en träkåsa som vi skall ha hängande i bastun. Barnen skall alltid dricka en massa och jag vill inte att de dricker ur stävan vi så småningom skall ha därinne (just nu är det bara en rostfri bunke). Vi har tittat ut en stäva och en skopa som vi skall skicka efter (Lakkapää hade slut den färg vi ville ha). Vi har köpt plastpåsar. Barnen har fått nagellack i superläckra flaskor. Sockervadd fick de också, men vi skippade att åka karusell. Vi åt thaimat och vi hade Harry med oss i knappa två timmar.

För mig som inte reser ofta, känns det najs att det ser ut så här på listan i telefonen över de wifin jag surfat på.

Hemma hos mormorn har vi dragit fram vår "sommarstuga" och städat rudimentärt i den. Sedan bäddade vi i rena sängkläder och där sover förstås familjen redan. Alldeles strax gör jag dem sällskap!

À Paris!

Men kallt.