Såg häromkvällen om denna film, som i mitt minne trivialiserats en aning. Eller som möjligen fått en förnyad betydelse för mig efter det som G och jag gick igenom för några år sedan nu.
Vi fick, eller snarare tog, en andra chans. Jag bad om den och G tog chansen. Att börja om. På nytt. Han och jag. I "The Family Man" får Nicholas Cage en glimt av hur hans liv kunde ha blivit om inte om. Hur jag än bänglade, kunde jag inte se en framtid. Utan G.
Nu lever vi vår glimt. Och den är storartad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar