Sade min älskade G igår, när vi hela familjen satt packade på fyrhjulingen på väg hem från sjön. Tösen, om en dryg vecka två år och åtta månader, och jag promenerade iväg först på väg ned till sjön för att titta till båten. "Sjön" i det här fallet, är en avlång, skyddad vik - Sörifjärden på Hindersön, i själva Bottenviken. Vädret var helt odramatiskt och tillsynen av båten var helt och hållet en tur för att få lufta oss.
Efter oss kom G och lille sonen, om två veckor tio månader och inte gåendes ännu, på fyrhjulingen. Fyrhjuling är idag, tyvärr, det helt dominerande färdmedlet på ön. För mååånga år sedan, då jag började vara på ön, var det packmoped som gällde. Eller cykel.
Och igår som sagt, satt vi allihopa på när vi skulle hem igen - sonen längst fram, med ett fast grepp om en bensinslang. G med ett fast grepp om sonen och styrdonen. Längst bak jag och fastkilad mellan G och mig, så glad och nöjd, dottern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar