Å herregud.

Bara finnarna kan göra en sådan här chokladbit. Köpte den i söndags, när Bästisen och jag fick en heldag på IKEA i Happis. G och jag har delat på den nyss, till varsin tekopp. Å, den var supergod. God mjölkchoklad men framförallt god, god smak på lakritsfyllningen. För dem som inte gillar lakrits, måste den väl te sig som en styggelse. Men för oss andra... Mmm! :O) Lakrits, salt, söt - kan verkligen smaka olika och även om det faktiskt är min eviga favoritsmak när det handlar om godis, så gillar jag inte alla. Den skall vara salt, med litet sötma i bakgrunden. Litet pepprig kan den vara, men inte för mycket.

Hmm... Måste vi tillbaka till IKEA nu (fast chokladen köptes förstås på Candy World vägg-i-vägg med det stora varuhuset. Candy World är i sanning ett paradis för oss som gillar godis!)? ;O)

Norge gör bra saker!

Hur kommer det sig att NRK och Meteorologisk Institutt tillsammans kan ha en vädersajt som visar vädret i Luleå mycket mera akkurat än SMHI:s hemsida?
På Rubens födelsedag (och S's!) var det ett hiskeligt väder med styv kuling, regn och 1,25 m över normalvattenståndet. SMHI (på tv; kollade aldrig ens deras webb. Har slutat kolla deras webb för länge sedan, då den var fullständigt irrelevant i alla fall för Luleå) utlovade kuling längs hela ostkusten även kommande dag, medan yr.no lovade milda vindar omkring 5-6 m/s.

Svärföräldrarna oroade sig något (i alla fall svärmor ;O)) för att de ej skulle kunna ta sig hem dagen efter, utan - hujedamej - skulle vara tvungna att stanna en natt till i stan. ;O) Jag var nyfiken på att se hur den norska sajten skulle stå sig och nog gjorde den det. Det fläktade fina, lagoma vindar hela den dagen, solen sken och svärföräldrarna puttrade hemåt på eftermiddagen.

Här var det välgörande vackert väder i påskas!

Jag har lagt upp Luleå, New York (borough of Manhattan), Townsville, Sydney, Krabi och Stockholm som "mina städer" på startsidan, så att jag lätt kan kasta ett öga och fantisera litet om väder... :O)

Så har jag just upptäckt och hastigt förälskat mig i ett för mig nytt smyckesmärke - bjørg. Och, japp - det är norskt! En strålande vacker norska med friska, vita tänder, har döpt sin design efter sig själv och jag gillar citaten. :O) Kommer ni ihåg i vilken film ni hörde: "-You had me at hello"? ;O)

Och så är det ju förstås min systersons pappa - han är norsk! :O)

Snabbkatastrofer.

På extremt kort tid ikväll, hann Ruben med att kissa på fina gröna mattan samt en stund senare rapa, med oväntad substans på kropp och golv som följd. Således hann jag bara sanera mattan och fösa ungarna in i deras rum, så hände nästa olycka, som i efterförloppet innebar en snabb avspolning i duschen samt sanering av golv. Allt inom loppet av jag skulle tro sex, sju minuter. XO)

Nu skall jag gå och sätta mig i soffan med en kopp te och äta upp resterna av gårdagens tårta! G kanske gör mig sällskap, om han kommer lös från sin dator. ;O)

Kalas!

Ohoj, vilket kalas det blev! Nu är klockan galet sent men jag skall försöka hålla det kort.

Delar av familjen samlades precis som jag skrev tidigare. Dessutom kom Hertsövännerna och hade med sig ett paket till Rubbe. Ett jättefint pussel och med ett favoritmotiv (mammans, än så länge) - hästar. Väl uttänkt av dem!

Norah var ganska ledsen och frustrerad över att Ruben skulle få paket och grät och protesterade en del. Vi visste ju att hon också skulle få några paket, men ville att Ruben skulle få börja öppna och få vara huvudpersonen. Det löste sig - Norah fick hjälpa Ruben att öppna paket, vilket var ett hyfsad substitut för egna presenter.

Ruben öppnade ganska stillsamt de första paketen, men temperaturen höjdes då han öppnade lillkusinens (och mosters och onkels) paket, med en fin leksakstelefon - en lur med ljudliga knappar och mjukis på toppen. :O)Riktigt ivrig blev han när han började dra papperet av morfars paket. Jag var beredd eftersom jag visste vad det var - en vit PT Cruiser (önskemålet var en bil som liknar morfars firmabil, som sonen talar om ibland). Lådan hade fönster och Ruben tittade ned i lådan och pekade upphetsat "-Titta!". Helt fantastiskt att se sådan ohämmad, genuin glädje! :O)Sista presenten brakade det iväg riktigt, då Tuva med mor och far kommit och Ruben fick en liten förpackning med miniversioner av flera fordon. Ruben upphov det gällaste lilla tjut jag hört något av barnen alstra och så lade han av några jättenöjda, skorrande "-ha ha, ha ha!" innan han på allvar gav sig i kast med att få ut dem ur paketet. De små fordonen är av märket Viking Toys och de är enkla, runda och roliga i klara, glada färger och så rullar de sååå lätt! De är roliga att rulla omkring med! :O)

Vi (mest G, som vanligt :O*) lyckades ordna en helt okay middag till sju vuxna och två barn; fylld, inbakad lax med fräsch smak av citronzest, hummersås och till det stomp på mandelpotatis, spetsad med parmesan. Efteråt "rulltårtstårtan" (svår att beskriva :O)), som vi också bjöd på på G's och mitt 80-årskalas för drygt två år sedan. Fast den här gången hade vi fyllt den med banan och chokladkräm, toppat med fluffig grädde och stora, färska hallon och björnbär upperst! Tårtan räckte på något märkligt vis till till alla (hoppas jag - har ingen koll på om alla tog för sig)!
Ruben, Norah och Tuva hade roligt, men allt har ett slut och plötsligt hade alla åkt utom farmor och farfar. Snart fyller Norah år! ;O)

Ruben!

För två år sedan hade vi varit föräldrar till Norah i dryga ett år och tio månader och till den här nye lille pojken i drygt två timmar. G och jag var förbryllat fascinerade av hur Ruben såg ut - nyfödd, med svullna ögonlock som gjorde att han såg lätt asiatisk ut och med litet tillplattad näsa. :O) Alla anletsdrag rättade till sig så småningom och farbror J som inte sett honom på ett tag, tyckte tydligen att Rubens ansikte smalnat något nu sedan tidigare i höst och blivit tydligare (om nu G återgav det rätt... XO)).

Jag minns att busiga Tuva genomgick samma metamorfos; en period hade hon nytt och mognare utseende för var gång jag såg henne! Man ser det nog inte lika väl på sina egna barn, som man ser varje dag och varje stund.

Ikväll samlas en del av familjen kring Rubbe. Farmor, farfar, morfar, farbror och faster och så Tuva med föräldrar. Och så storasyster, mamsen och papsen förstås.

Det blir kul! :O)

Ruben, för ett år sedan.

Tre oerhört viktiga nätter.

Tre nätter i rad har Ruben sovit utan att väcka oss. Alla tre kvällarna har han vaknat till på vanligt vis, men tidigare än vanligt, redan innan vi lagt oss. Men sedan har han sovit. Tyst och stilla. Igårkväll kom han överraskande upp en sväng när han redan sovit flera timmar, men tyst och stilla. G hade bara lagt honom igen. Imorse steg han också upp i vanlig uppstigningstid, men tyst och stilla. Ingen gråt alls.

Några fler nätter än de tre senaste, har Norah samtidigt börjat komma upp alldeles själv för att gå och kissa. Vi försökte för en tid sedan att ta upp henne på kvällen för att kissa, men det har runnit ut i sanden för jag tror att vare sig G eller jag egentligen trodde på idén. Jag vet inte om ett barn verkligen lär sig att kissa på natten, bli torr på natten, med att man drar upp det mitt i dess sömn? Ibland sov Norah så djupt, att jag märkte hur galet det var att ta upp henne överhuvudtaget.

Då känns det här mycket bättre - att Norah kommer upp själv och kissar. Det finns nästan alltid kiss i blöjan i alla fall, men det måste vara en god början. På dagarna är Norah helt torr nu, egentligen sedan de började på förskolan tidigare i höst. Norah har varit semitorr jättelänge, men ofta fuktat litet i trosorna, men nu har det också upphört. Om hon sover middag, sover hon utan blöja, men får lov att kissa just innan hon lägger sig.

Vad som förändrats? Ja, inte just någonting. Vi har dock just de här tre kvällarna fått barnen i säng i god tid, de har somnat omkring halv åtta och Ruben har sovit middag ordentligt på dagis.

Jag har sagt det förr och kommer att säga det fler gånger - hoppet är det sista som överger en! ;O)

Hålla intresset uppe?

För att det skall finnas något att läsa här, tipsar jag så länge gärna om en blog som jag börjat läsa bara för att den är så himla rolig. Korta, ofta humoristiska inlägg av en småbarnsmamma i huvudstaden. Börja gärna med inlägget "Satan" och glöm för allt i världen inte att läsa kommentarerna! :OD

Via bloggen ovan, snubblade jag in på en annan blog och där rekommenderar jag "Ap-kärring" som lämpligt första inlägg. :OD

Jag har skrattat så jag kiknat då jag läst de här inläggen, faktiskt stod G och jag sida vid sida och fick kramp i skrattmuskulaturen. :O)

Så håll tillgodo!

Saker jag skulle vilja blogga om, men inte orkar (just nu)... ;O)

Jag saknar min radio.

Min ridlärare, som inte har en aning om vad hon gjort för mig.

Leffe.

Sommarminne II.

Från gourmet till gourmand.

Sluta se på tv?

Jag återkommer. Hoppas jag.

Oj då!

Råkade just lyfta blicken och blev varse att det faller jättestora snöflingor rakt ned till marken. :O)

Livade upp barnen, gjorde dem uppmärksamma på fenomenet. Vi tjoade och stimmade litet på köksgolvet, innan vi rusade till deras rum för att se bättre. Det var utlovat regn idag, men eftersom termometern bara just visar bråkdelar av en plusgrad, så kommer väl litet som snö.

Det minskar redan, men första snön har gjort entré!

Peter kom till oss igår och han och G är tillsammans med Hertsöpappan och några till jägare ute på ön och jagar räv. Jag avundas dem inte alls!

Nu måste jag gå och bädda alla sängarna och städa upp litet i barnens rum, innan lunch!