Bomullsbröllop.

Knävelborrar à monsieur Poirot! :O)

Idag firar G och jag vår ettåriga bröllopsdag. Det är ju både märkvärdigt och inte. Vi har haft ett mycket äventyrligt senaste dygn, som innefattat Rubbe på sjukhus och om det skall jag skriva en annan gång. Han är tack-och-lov hemma igen, inte frisk men väl undersökt och sover just nu gott i sin säng. Norah sover förstås också.

Alla mina och G's litet vaga planer men dock, på att fira bröllopsdagen, har liksom stupat eftersom. Ruben har varit för sjuk. Och då blir ju en bröllopsdag rätt oviktig.

Nu firar vi i alla fall med en lyxig hämtpizza på kvällskanten och en brasa. Litet tv blir det säkert också. Och plockgodis. :O) Och ett glas vin - en bourgogne från Les Dames de Vergy. När barnen blir större och råkar vara friska, lovar jag att vi skall fira bättre. Nästa år firar vi 20 år tillsammans - det kanske föranleder ett större kalas? ;O)

Till helgen bjuder vi Bästisen med familj på middag. De var värdar då vi gifte oss och de är våra barns gudföräldrar. G har sagt (känner mig mycket tveksam till sanningshalten dock) att man skall bjuda sitt värdpar på middag på ettårsdagen. Och om det nu är något som G fabricerat, så är det ju i alla fall väldigt trevligt!

En sådan här dag, då mitt barn blivit frikänt från otäck sjukdom, känner jag stor och stilla glädje.

Det blev en del snö i helgen! ;O)