Tolv par.

Jag räknade just, eftersom jag hade alla Rubens kortkallingar på tvättlinorna - tolv par är vår kritiska massa. :O) Vi hade länge nio par, men då hann jag nästan inte hålla efter med tvätten så att han hade rena varje dag. Tre par till löste problemet. :O)

Ruben är kruttorr och säker här hemma. Han säger till, går och kissar och bajsar, sover middag och hela natten utan en miss.
Men så är han litet privat den unge herren och det är inte alls självklart att han går och kissar på dagis (tror aldrig han bajsar där, för det gör han hemma, oftast mitt i middagen. :O)). Fröknarna kämpar och trixar, förhandlar och lovar, för att få honom att gå med på att gå på toa.
Märk väl. Toastolen. Hemma använder han nästan uteslutande pottan, på dagis är det toastolen som gäller. Fast han har en egen potta, med sitt namn på. :O)

Så på dagis händer det olyckor flera gånger i veckan, de har till och med blöja på honom då han skall sova middag (de är rädda om sina Voksipåsar) och då han är ute och leker. Jag tycker det har känts problematiskt, men jag förstår dem ju. Ruben har regredierat och börjat kissa (fukta; blöjorna är inte direkt tunga) i blöjan, först bara när de var ute och lekte men på sistone även då han sov middag.
Men så tog fröken Karin ett stridsbeslut och hade sagt till Ruben i veckan att "-om du går och kissar nu innan vi går ut, så sätter vi inte på en blöja" och då hade han gått med på att kissa. För Ruben vet ju att han inte har blöja längre, det har han påpekat minsann. :O)

Hemma får han ju lov att kissa innan vi går ut, innan vi åker någonstans, innan han hoppar i badet och givetvis innan han går och sover. Och han kan diskutera det hela ibland, men han får ju lov att kissa. ;O) Vi får prata ett varv till på dagis, för jag tror att blöjorna såklart gör det möjligt för honom att kissa i byxorna. Vi skall ha utvecklingssamtal nu på onsdag med fröken Lena. Och så blir det ju varmare och lättare kläder nu och därmed lättare att springa in och kissa.