Det här togs faktiskt kvällen innan Norah fick sina första koppor. Vi mådde alla bra här!Jag har inte så ofta haft magsjuka/matförgiftning. Men de gånger jag haft det, har jag oftast kastat upp på rätt exotiska ställen. Det är inte så ofta jag "kört Gustavsberg" XO) här hemma.
Så här kommer en liten, kanske rätt makaber ;O) , lista:
I ungdomens dagar (mellanstadiet eller högstadiet), kräktes jag vid en skolvägg.
Jag har kräkts på Café Symphoni på en skyltsöndag för många år sedan. Toan var upptagen, så det blev på golvet i ett hörn där vi satt. På väg hem en stund senare, minns jag att vi fick stanna utefter vägen så att jag kunde kräkas ut genom bildörren.
Jag har kräkts i djupsnön på Jokkmokks marknad. På väg hem från Jokkmokk fick vi stanna ett flertal gånger, så att jag kunde hoppa ut på plogkarmen och just - kräkas. Och då hade vi en förskräckt fransman med i bilen. :O)
Jag har såklart kräkts på Hindersön. Men det har varit civiliserat inomhus. Och förutom någon magsjuka, så vet jag att det skett under graviditet.
Jag har kräkts på jobbet, i helt galna smärtor då jag hade mitt första riktigt svåra gallstensanfall. Då blev jag inskickad till akuten av en av våra trygga distriktsläkare.
Och så nu idag har jag kräkts två gånger på Medborgarskolans toa.
Jag kände en våg av illamående igårkväll, som jag inte låtsades om. Imorse kände jag mig litet skum, men vid gott mod. Sykursen är rasande rolig och jag betalar ju slantar för att få sy upp min ullkappa, så jag for.
Jag har lätt för att kräkas - vet ju att det blir så skönt efteråt, då illamåendet släpper - så när det blev dags var det bara att knata iväg till toan. Kursledaren klappade mig försiktigt på axeln när vi skulle gå hem och frågade hur jag mådde, tyckte att jag varit så tyst. Jag bekräftade att jag inte alls var frisk, men inte exakt hur. Tänkte att de inte behöver veta vad jag gjort på deras toa. XO)
Jag är faktiskt litet hungrig, men vågar inte äta några mängder. Inte just dricka heller. Jag har ont i huvudet, fryser, fryser, fryser och har ont i hela kroppen. Allt blir bättre till imorrn.
Jag vill avrunda det här märkliga inlägget med att påstå att jag aldrig kräkts på grund av alkohol. Så full har jag aldrig varit. Men det har nog att göra med att jag inte började dricka alkohol förrän jag var 25. Men det är en helt annan historia! ;O)
2 kommentarer:
Att du kommer ihåg var du kräkts!?! :-D Oslagbart... Jag då, som alla gånger utom en kräkts av alkohol kommer med några få undantag förstås nästan inte alls ihåg var jag kräkts... :-D
Hoppas det går över fort och att ni inte behöver cirkulera det fler gånger i familjen (som syskonen hos Tobias dagmamma gjort).
Å hjälp... G tvingade mig just att diska Rubens mugg sedan jag hastigt tagit en sipp ur den. Jag tyckte att jag inte smittar längre, men ångrade mig sedan.
Ja, jag minns ju, dels eftersom det inte varit hemma och dels eftersom jag varit nykter... ;O) XO)
Skicka en kommentar