Väder.

Fast egentligen kanske rubriken skulle vara moln. Jag har fascinerats av moln sedan många, många år. På senare år händer det att jag fotograferar dem.

En molnfri dagshimmel är så underbart blå, eller hur? Men så väldigt mycket mer intressant med en molnslinga på. En molnslinga som fångar den nedåtgående solens strålar och visar upp en makalös skala av rosiga färger.

Lätta, höga solfjädersmoln som ibland ser ut exakt som en fin sandbotten lovar vackert väder.
Men inget är så eggande (ja, i molnväg då ;O)) som tjocka, tunga, bulliga, blyertsgrå, svavelgultonade ovädersmoln som bådar åska. :O) I helgen som var, hos mamma, rullade en ovädersfront snabbt över oss. Jag gick ut i något ärende och såg den komma, bokstavligt talat. Jag sprang in efter kameran, samtidigt som jag ropade på barnen att komma ut och titta.Jag fick några bilder och filmade dessutom. :O) Går det månne under vädernördvarning det? ;O) Har jag förresten sagt att en av mina allra mesta favoritfilmer är "Twister"? :OD Och jag har en märklig dragning åt katastroffilmer också, där vädret/naturen är en faktor. Typ "The Day After Tomorrow" (den utspelar sig ju dessutom i för mig kända miljöer, som till exempel bibblan i NYC. ;OD).

Jag passade som vanligt på att ha en liten undervisningsstund med barnen och avslutade med att förklara att när det kommer en stark vind tillsammans med sådana moln, så kommer det ofta nederbörd på det.
Snacka om att jag var nöjd när det några minuter senare kom en ordentlig regnskur med jättestora droppar! :O) Men någon åska blev det inte den här gången. Bästisen skrev om tromber vid samma tillfälle. :O)

Jag tror jag präglades om somrarna när familjen var på Svartön och åskvädren paraderade förbi på den maffigaste uteteatern med lång, fri horisont ut över havet. :O)