Grips av synen av de tomma, avbäddade sängarna som står kvar i arbetsrummet i källaren. Igår var systern med son och hälsade på vår mor och jag hade ett ärende in i rummet som hyst syrran med familj i drygt två veckor. Möttes av min systers doft och det var sällsamt.Saknar henne så att hjärtat kunde brista - faktiskt. Tårarna stiger i mina ögon. Så _glad_ att jag har min G, som nu är min "på riktigt";O) och våra barn. De är ju viktigast av alla människor i mitt liv, men saknaden efter min syster är alltid akut och svår när vi just skiljts åt.
Vi skall äta goda rester till middag nu, det blir couscousfyllda paprikor med en smyghet salsa, bröd och litet vitt vin till. Sedan litet popcorn med barnen innan läggdags och så en stillsam kväll med G.
1 kommentar:
Hö hö, som S sade "det luktade väl fis då" (i rummet). :-D Det har varit så mysigt att vara hos er så länge, även om jag alltid oroar mig för att jag ökar på bördan därhemma, med all extra matlagning och stök. Jag kan ju inte alls hjälpa till lika mycket som jag vill nu när jag har Tobias hängande på armen halva tiden.
Det är troligt att vi kommer att sakna det där rummet, gossen var inte alls lätt att söva ikväll...
*kramar*
Jag älskar dig syrran!
Skicka en kommentar