Oväntat bra.

Uppdelat på två kvällar tidigare i veckan, såg G och jag "Real Steel". En film som jag såklart hade vissa förväntningar på, utifrån trailers vi tittat på. Filmen utspelar sig i något som känns exakt samtida, men teknologin som syns andas några år in i framtiden. Någonting som kallas för "robotboxning" är bakgrunden som filmen målas upp på.

Fullständigt oväntat finns en mjukhet i den här filmen, som faktiskt balanserar på rätt sida om att bli smörig. En fader-sonrelation utvecklas och ett par förhållanden utvecklas. Humor och glimten i ögat gör filmen till en riktigt skön upplevelse. :)

Robotarna är förstås urhäftiga! Och bara för att det är robotar som fightas istället för människor, så kändes det görligt att se valda delar med barnen. *ähum* *rodna* ;) Och det är verkligen boxning de håller på med, inte wrestling som jag hade föreställningar om innan.

Det sista som gjorde filmen så skön, var att den ofta utspelade sig kring landsvägar i USA, med böljande sädesfält, röda traktorer, någon enstaka cowboy och så glimtar av vacker storstad också. Hela filmen var snygg, någon har varit visuellt duktig. Slutligen står storheten Spielberg som en av de exekutiva producenterna, vilket ofta borgar för att filmen är mer bra än något annat.