onsdag 2 september 2015

Katterna och nattsömnen.

Norahs verk. :-D
De här två katterna vi har, är ju oftast rätt okej att leva med. Framförallt har de varit så himla skötsamma nattetid. Vi har kunnat sova med dörrarna lätt igenputtade och de har sovit tämligen tyst och stilla om natten.

Okej, några nätter (delar av) har de busat eller väsnats. Under vårterminen började vi mer att stänga dörrarna, åtminstone barnens när de gick och lade sig. Nu stänger vi oftast vår egen dörr också. Det var från början mest för att Radar kunde få för sig att gå upp i fönstret och dra i persiennen för att kunna titta ut. Det slamrar ju och prasslar metalliskt, så det är uteslutet när man vill sova.

Radar höll ju länge också på att slamra med handtaget till ytterdörren i sina försök att lämna hemmets trygga vrå för all spänning som bara väntar på utsidan. Men det där med att vända på handtaget har faktiskt fått honom att minska ned på den aktiviteten ordentligt. Han försöker fortfarande ibland, men det slamrar inte längre, eftersom han inte får tag i handtaget.

Men de två senaste nätterna. Herre. Gud. Katterna har varit i sitt esse och Sixten som ju fick smak för utelivet häromsistens, har ju tyvärr börjat skråla en del han med. Mindre än Radar, men mer än han gjorde förut. Så de här två nätterna har de jamat. Sixten har grävt (inga klor) vid golvet utanför vår och Rubens dörrar och velat komma in till oss.

Låter inte farligt kanske. Men till ett, två på natten. Detta toppas av att Ruben återupptagit nattvandring med den äran och vill sova med mig och G varenda natt. Jag var så trött imorse.

Idag har jag medvetet aktiverat katterna. Efter vi ätit middag idag, gick Norah och jag ut med varsin katt i band. Mormor och Ruben knallade iväg med litet återvinning. Vi var ute en hyfsad stund. Så fort jag fått barnen i säng, körde jag ett långt rejs med laserpekaren, där jag hade katterna att springa och hoppa.

När de så småningom började lägga sig tillrätta för att sova, störde jag dem lagom ofta. Här skall inte somnas för tidigt, så att man skall hålla igång på natten. Känner försiktig förtröstan nu. De är båda helt tysta. Sixten har gått och jamat några vändor och jag har konsekvent stigit upp från köksstolen och blött ned honom med hjälp av duschflaskan.

G är i Finland med ett gäng kollegor och arbetar till imorrn. Jag ville gärna ha sällskap och bad mormor komma till oss. Jag hade en jättebra ridlektion på Luleå Ridklubb igår och imorgon rider vi dressyr i naturen på westernridskolan. Om vi är rätt underrättade, börjar Ruben sin judo igen imorgon.

Och nu går jag i säng, kryper ned mellan mina barn som denna natt fått lov att sova i vår säng. <3

2 kommentarer:

Unknown sa...

Men vilka djur, ser ju roligt ut på beskrivningen men är ju måttligt kul att drabbas av
Men det kanske fungerar, långa promenader och blomspruta, nytt grepp mot nattlivet
Kramar

teapot sa...

Heja! Vattensprutan funkade på Greta när hon gick igång, men hennes problem var i och för sig relaterat till löpningen så det gick ju alltid över...
Kämpa på! Aktivitet är nog nyckeln! :-)