Examen II.

Vi räknar ju honom litet som vår också, den här kloke och stilige killen som vi följt genom hela hans uppväxt. Jag minns när Bästisen hade bränt sig i solen på den runda, stora magen som innehöll Oskar och visade mig den där jag satt på jobbet för nitton år sedan (långt innan jag blev barnmorska och fick dessa under till magar att arbeta med :)).

Nu har i alla fall Oskar gått ut gymnasiet med finfina betyg. Om bara några dagar börjar han arbeta inom en bransch som jag tror är mer rätt för honom än han själv vet. ;) Det är spännande att fortsätta att följa Oskar, som för alltid kommer att tillhöra vår utbyggda familj.

Vi älskar dig vi med, mannen! *kramar*

Oskars anhöriga stod för typ hälften av alla studentplakaten. ;D

Examen I.

Barnen samlades som vanligt på morgonen på skolan. Skillnaden idag var att föräldrarna fick stanna kvar och de hade dessutom fikabröd med sig. Efter samlingen utbröt knytkalaset och ungefär då anslöt jag. G var med Norah från morgonen.
Sedan gick vi alla till Örnäskyrkan, där vi fick vänta i värmen medan niondeklassarna blev klara med sin avslutning. Inne i kyrkan var det sedan overkligt fullt, då anhöriga till barnen i årskurserna noll till fyra hade skolavslutning.

Det var tyvärr så himla fullt, att det kändes mer kaotiskt än stämningsfullt. Jag hade också dåligt samvete för att jag uppmuntrat pappa att köpa en liten examensblomma till Norah och bara kunde konstatera att där blev han fast i kö och fick inte se Norah sjunga. Jag stod själv längst bak i kyrkan och väntade på Ruben och pappa då Norah sjöng, men G var där framme med henne i alla fall.

Varmt. :)

Efter detta åkte vi hem och åt lunch med pappa/morfar innan vi sprängde vidare mot nästa examen. :)

Tänker mycket på det här nu.

Tatueringar. :) Länken går till en bild som John, en av tatuerarna på The North Tattoos i Luleå har gjort. Plötsligt känner jag för att sätta barnens namn någonstans på min kropp.

De är för evigt mina barn. Den tatueringen skulle aldrig bli nödvändig att ångra. :*

Men så vill jag ha en häst också. Eller två karpar - som i fiskarnas tecken ni vet. :) Eller en ros. En pion?

Jag skall ha en tatuering. :)

Sådant man ramlar över.

Alla vi som ritar ibland, blir matta av fascination och beundran då vi ser det här. Kanske blir nästan alla litet matta av beundran då de ser det här. Så - luta er tillbaka och njut en stund. :)

Kära, älskade Norah!

Tog vår flicka till frisören idag. Skriver inget mera, utan låter bilderna tala. *älskar*

Skönt.

Igår till middagstid kom vi upp till mor och Harry. Barnen var som flipperkulor när de skulle somna i husvagnen - det var så kul bara!
Vi sov gott i husvagnen inatt och vaknade till en solig, stilla morgon med aning av sommar. Vi har kunnat ha kortärmat hela dagen (storslaget, jag vet... X)), men när vi skulle in till Bränna hade det blåst upp och långärmade tröjor åkte på. Jag kände mig litet len då jag insåg att jag inte packat barnens jackor, men det var så pass varmt att det gick jättebra ändå. Men tack vare min glömska, fick jag tummen ur och köpte Norah en jättefin soft shell-jacka som dessutom var nedsatt med trehundra pix. :)
Inne i Bränna avnjöts glass i olika former och på järnaffären som också är sportaffären hittade vi Norahs jacka och barnen provsatt steglösa solstolar. Sedan bar det iväg till Harrys son som dagen till ära fyller år. :) Där fick vi kaffe och tårta. Efter en god stund åkte mor och jag och handlade mat och eftersom det hade blivit en otroligt lång dag, så fick det bli köpespizza till middag.

G nattar barnen i husvagnen och jag och mamma sitter framför varsin dator och roar oss. :) Harry kollar teve och när G kommer in, blir det kaffe.

Gjort sitt.

Jag minns när jag köpte de här byxorna. Jag tyckte de var otroligt läckra och de var på rea på Po.P. Norah hade dem sedan i två säsonger. Jag missade dem litet till Ruben (jag har missat en hel omgång med byxor till honom av någon outgrundlig anledning), så han har bara hunnit ha dem denna vinter.
De var slitna på knäna redan då Ruben tog över dem och han har gjort sitt med den fortsatta nötningen. Så häromdagen var det plötsligt ett stort hål på ena knät. Okay tänkte jag, då var den sagan all.

Men så kom jag på att jag kan klippa av dem och så får de funka som shorts till Rubbe i sommar, så får de leva ett litet tag till. :)