För ett år sedan packade vi som bäst inför vår bröllopsresa. Motsvarande imorgon åkte vi efter visst mankemang till syrran och den 25 november drog vi över till Staterna och New York City.Min längtan tillbaka är stark. Märklig. Jag kände mig som hemma. Jag skulle gärna åka över dit en sväng vartenda år. Jag är, åtminstone som jag känner det nu, den här tiden i mitt liv, djupt allvarlig när jag hoppas att vi skall kunna bo där en tid senare i livet. G och jag. Gärna fler, men - G och jag. :O)
Nu är det i alla fall hög tid att bjuda på några bilder från stan igen. Idag - bling! Väl bekomme!
Cartier. Det bling-bling-blingade så hjärtat slog volter av lycka!
Syrran - skor!
Macy's. My-oh-my... Bling away baby!
Får rodnande erkänna att jag i skrivande stund inte minns vilket varuhus det här var. Det är inte Macy's och inte Bloomingdale's. Någon? :O)
5 kommentarer:
Fatta! Ni kom iväg till slut, vid juletid också. :-) Det är klart vi måste ta en "tjejresa" dit också, det bara MÅSTE vi! :-)
Och längta tillbaka... gör man inte alltid det till ställen man tyckt om? Nästan så att man inte borde få resa!
Vi har precis börjat skissa på nästa års dunderresa på bröllop i Kanada... det KAN hända att S får sin vilja och tar oss dit (eller hem) via NYC... :-) Man kan ju alltid hoppas!
Ja, jag kände det när jag satt och drömde bland bilderna igårkväll. Vi kanske helt enkelt måste åka utan familjerna en gång!
Jag vill alltid tillbaka, helt sant. Men jag har aldrig velat flytta förut. 8O)
VEM skall gifta sig i Kanada?? Seamus? Eller ni? Ska vi ha barnen då, så ni får åka på tu man hand? ;O) :O)
Ha ha, nejdå vi skall inte gifta oss, det är Séamus och hans Yolanda som gifter sig. :-) De bjöd oss och fan for i oss och vi bestämde oss för att tacka ja och åka.
Vi kan ju inte lämna barnen, eller, David i alla fall. Han ammas säkerligen fortfarande då (kring den 19 juni), ju... De bjöd oss som familj, de flesta av deras kompisar har ett eller flera barn så våra var också välkomna. Men det kan hända vi antar det där erbjudandet någon annan resa! ;-p
NYC är en helt underbar stad. Känner definitivt igen mig i dina tankar, jag känner mig som hemma när jag kommer dit. Men att komma så långt i tanken som en flytt, det vet jag inte ;D
Jamen, jag vill inte flytta för gott! Bara ett tag. Kanske räcker med några månader. G har redan nämnt en ny tripp dit *yay*, så kanske det kan kännas nog att bara fara dit litet då och då? 8O)
Skicka en kommentar