Dubiös debut.

Garre och champagne på samma dag. Svägerskan menade att det i sig räckte som prestation. ;D

En Veuve Clicquot Ponsardin. Genuint fin. :)

Jag hade sett en maffig rosa champagne recenseras i en herrtidning. Vinet var lämpligt att fira in våren med, men stod inte att finna ens i Norrbotten, utan först långt söderut. Det var också en Veuve Clicquot Ponsardin, men med tillägget Vintage Rosé 2004, som enligt recensionen var ett superår (det vet väl vi!).

Så vi var liksom inne på champagnespåret och höll det. Mycket lyckat måste jag påstå, på påskdagens eftermiddag ute i solen. :)

Senare, mycket senare, efter en härlig påskbuffé designad och framställd av svärmor, lade vi barnen trötta, nöjda och stinna av påskgodis. :)

Ett sms från svågern kallade G och mig ut till uteplatsen. Där sprakade otroligt trivsamt en eld i grillen och det sippades på vin, skotsk singelmalt och röktes garre (dagens nya ord kan jag erkänna utan att rodna).På ett kuppartat vis förutsattes jag nu att också röka på. :D Svåger med hustru har rökt cigarr (kubanska de här - fina fetingar!) i några år nu. Har inte en aning om hur ofta, men kanske inte till vardags i alla fall. G har rökt fetingar vid speciella tillfällen ungefär sedan Norah föddes.

Nåväl. Jag funderade inte särskilt mycket - jag inser att jag inte hinner få vare sig munhåle- eller lungcancer av att fylla munnen med rök från en cigarr en gång. Jag tog cigarren, satte den till läpparna och drog sakta in rök till den fyllde munhålan. Jag hade inte en tanke på att låta någon rök slinka ned i lungorna - anar att det hade kunnat sluta illa.
Röken smakade hur angenämt som helst. Litet sött, litet blommigt tror jag, milt kryddigt kanske. I alla fall betydligt bättre än singelmalten som svaldes strax senare. Så, ja - då har jag provat det. Litet kul var det allt! Roligast var nog att se G famla vilt efter kamran, då han fick för sig att föreviga ögonblicket då jag rökte feting. Jag gjorde dock snabbt klart att detta inte skulle ske. :)