Vårmarknad.

Ikväll var det vårmarknad på Furuparksskolan. Norah såg väldigt mycket fram emot den och jag hade i stort sett lovat att vi skulle gå.

Det var mycket funderingar på hur vi skulle ta oss dit. Norah vill så förtvivlat mycket cykla, men jag har inte min cykel framme än. Jag tänkte att Ruben får hjula på på sin cykel, med mig på styrhandtaget baktill, så får Norah cykla. Det började regna.
Jag tänkte att vi skulle ta bilen. Men nä, tänkte jag, det går bara inte. Det tar längre tid att backa ut bilen ur garaget, lasta in barn, parkera, lasta ur barn än det tar för oss att promenera dit. Sagt och gjort. Norah kläckte en annan jättebra idé - när det nu regnade, kunde vi ju ta paraplyerna. :) De vill ofta gå ut med paraplyerna, men vi är ju nästan aldrig ute och går i regnet. Det var så bedrövligt kallt idag när jag hämtade barnen, att vi nu klädde oss med (fleece-)tröjor, jackor, vantar och mössor. Det regnade friskt, men till slut var vi framme.

Jag levde mig in i minnen från när jag var barn och besökte skolan utanför skoltid och har inga problem att minnas hur roligt det var. Norah rörde sig vant och fokuserat från klassrum till klassrum och vi stötte hela tiden på kompisar till henne. Ruben hakade obekymrat på och träffade kompisar han med, så evenemanget var helt lysande. :)
Vårmarknaden gick ut på att barnen i lågstadiet sålde grejor i sina klassrum, som skulle vara antingen begagnade eller egentillverkade. Så där stod att finna leksaker, mjukisar, spelkulor, böcker, kläder, skor och litet till. Vi tittade igenom några rum där ivriga barn ville ha det och det och det.

Till slut fann vi ett av rummen där det serverades fika. Där fick vi oss sött kvällsfika i sällskap med Elias, en av Rubens bästisar. :) När vi till slut kom oss från vårmarknaden strax efter halv åtta, hade vi med oss tjugo spelkulor à 20 öre stycket, en Schleichhäst till Norah för tio kronor, två småpryttlar var à 50 öre stycket och en bil till Ruben för fem kronor - totalt shoppade vi för tjugoen kronor (bara hästen kostar i ordinarie pris minst det tredubbla). Fikat kostade sextio kronor, vilket var välmotiverat då vi om bara några få år står där med Norah och säljer fika, då hennes klass skall på resa. :)

När vi kom hem blev det en snabb variant av kvällsproceduren, där vi helt skippade kvällsmat. Klockan blev ändå tjugo i nio innan jag lämnade barnen och jag är så glad att det redan imorgon är sista arbetsdagen för denna vecka. :)