"-Den skall bli din."

Ruben sade det till mig igår, då jag höll i en teckning som han påbörjat på dagis. Vi gick tillsammans mot bilen, där Norah redan väntade. Teckningen som sådan var inget märkvärdig, utan en kopierad bild som Ruben börjat färglägga.

Det som gjorde mig hänförd och jättestolt och full av glad kärlek var det som stod på baksidan.

"-Jag ljudade och skrev själv" kommenterade Ruben mina berömmande utrop. Och så ljudade han och då förstod jag att han blandat ihop hur "å" och "ä" ser ut, för när han ljudade så började mitt namn med ljudet "ä".

Det behövs inte mycket för att få ett mammahjärta att rusa! Så jättefina bokstäver, ljudade och så där fantastiskt stringent baklängesskrivna av vår lille helt nyblivne femåring. :) Helt otroligt så duktig han är!