 |
| Fokuserad ung ryttare in spe. :) |
I måndags var dagen innan skolan började och det var dags för Norahs första faktiska ridlektion. Första gången på ridförberedande kursen var det introduktion och vi föräldrar fick prova att leda en liten kuse (High Power, vars bakben skymtar till höger på bilden här nedan), för det är ju det vi skall göra medan våra
ättelägg (tänkte bjuda på en "översättning" av det ordet, men det finns inte på svenska Wikipedia - måste jag bli den som skriver den artikeln? ;) Meh - finns inte ens i Nationalencyklopedin!! Länkar till Tyda.se så länge) lär sig att rida. :)
Norah blev något lycklig då hon blev tilldelad Moa, en svart korsningsponny som direkt blev hennes favorit. Tillsammans utgjorde de det minsta ekipaget i gruppen. Barnen fick skritta varv på varv med "korta" tyglar och efter ett tag fick de prova att göra halt och sedan trycka igång hästarna igen. Ett par gånger höll Norah på att glida av utan att jag direkt märkte det, så det var nog inte så allvarligt.
Då vi hade traskat runt ett tag sade Norah att hon önskade att det skulle vara måndag varje dag. Jag var uppenbart trög och frågade om det var för att hon varit på fritids och inte skolan - men nej - det var ju för att nu rider Norah på måndagar... :D Lilla hjärtat.
Flera gånger den här veckan har Norah bedyrat sin kärlek till lilltjockisen Moa. :) I onsdags då vi åt middag, sade Norah att "-snart är det måndag!" då vi precis satt och diskuterade veckan och den annalkande helgen. Men strunt i fredagsmys och lördagsgodis, när det är ridning på måndagar! :D
3 kommentarer:
Men vilken lycka, hela Norah som en sol, glädjen riktigt lyser om henne....
Ha ha! Tänk så lätt man styr dem, tänk så lätt... tänk om det var lika lätt för en själv?
Eller i och för sig, indoktrineringen har ju pågått i nåååågra år... så helt sådär i en handvändning var det ju inte gjort. Men ändå. Att önska att varje dag var måndag, det du...! :-) :-D
Så kul att tänka sig den där skakiga, ömtåliga första tiden med hästliv!!
Alltså, jag har inte indoktrinerat henne så våldsamt tycker jag. ;) Snarare tycker jag att de försök jag gjort inte har fallit i god jord alls, intresset har varit mycket svalt.
Jag har tänkt att det inte kommer att blomma ut det där hästintresset, förrän kanske senare. Så tänker jag ännu. Jag kommer att kräva att hon fullgör de här första tio gångerna, men sedan får hon ju säga om hon vill gå fortsättningskursen.
Men hon verkar förtjust nu. :) I måndags red hon Mazetti, en vit B(C?)-ponny med bruna fläckar. De gjorde balansövningar, du vet - svänga benen över sadeln och sitta i sidled (svårt!) och baklänges medan hästen skrittar.
Vi får väl se hur det går. :)
Skicka en kommentar