Snart så.

Imorgon är jag ledig från arbetet - redan det ett trevligt faktum. :O) På eftermiddagen kommer taxin och hämtar mig, för vidare färd till syrran. Jag skall tillbringa en rolig, livlig, slapp, stressig, trött, glad, stilla helg med bästasystern och hennes familj! *yay*

I maj ifjol på ett snajsigt utecafé. Det var litet ostadigt väder den där dagen och David, ja, han föddes en och en halv månad senare. :O)

Det ser ut att bli en helnajs helg med amatörteater (litet nervös känner jag mig - min syster har väl inte hittat på något bus? :Oo) på lördagkvällen, föregången av en stadsvandring i storstan för mig (syrran är på ett årsmöte). Men på söndagen, då rackarns, då smäller det, för då blir det mässa. Och vilken mässa sedan - Rum & Trädgård! OMG! OMG! OMG! 8O)

På måndag morgon lämnar jag dem för en kurs i familjeplanering ute på Lidingö. Det sägs vara en bra kurs, jag har lämnat in ett intressant patientfall och jag ser fram emot det jättemycket. Det är väldigt länge sedan jag har fått gå någon utbildning utomläns, om man säger så. :O)

På tisdag kväll kommer jag hem igen. Kanske hörs vi av innan dess! :O)

Sammanhang.

Små kläder, en gång inköpta av en rusig mamma, angelägen om att ge det bästa till sitt lilla barn. Kläder som barnen fått, ärvda kläder. Tvättade många gånger, lekta i, gråtna i, sovna i. Dags att de fick gå vidare till de litet mindre barnen, som kanske kan ha dem ett tag till. Så ska det vara, så skall vi ta vara på.

Hagaloppet.

Barnens förskola höll idag traditionsenligt Hagaloppet, som går under Barnens Vasalopp. Vädret visade sig från sin bästa sida med blå himmel, sol och bara svaga vindar.




Jag skyndade mig från jobbet, visste att jag missat starten, men hoppades hinna se Norah åka. Ruben har precis fått ärva skidor av gudbröderna, men vi har inte grejat skor till honom, så han skulle inte åka. Ingen skada skedd - han lekte så intensivt när det blev fika, att han tackade nej till det! :O)

Sedan fikade han.

Jag ställde mig på pass och Marie, en av förskollärarna rapporterade med sportreferatorns upphetsade stämma, att "-Norah är därborta, hon kommer snart runt!". Jag spanade, hejade på andra barn och blev som vanligt väldigt rörd. Barnen och förskollärarna gick in för skidlöpet till hundra procent och till slut såg jag Norah!

Norah, i lila.

Min lilla, stora flicka! Hon kom åkande och halkade omkull på stjärten hur ofta som helst - spåren var stenhårda och glashala efter tövädret igår och i förrgår. Och jag blev så himla rörd. Tårarna sprang upp i ögonen och jag förstår att alla skolavslutningar och Luciatåg kommer att bli en stor prövning för mammahjärtat... :O*

Blåsigt.

Heh. Det blåste litet idag. Jag brukar förstås vädra sängkläder litet försiktigt vid kulingvindar, men G, han hängde djärvt ut allas täcken.

Pratade med pappa under eftermiddagen och han berättade att han räddat barnens täcken och en matta då han varit förbi huset. Han nämnde aldrig vårt (gigantiska dubbeltäcke, sprängfullt med dun), så litet bävande hoppades jag att det hängde där det skulle och att det var därför han inte nämnde det.

När jag varit hemma en stund, kom jag ihåg mina farhågor. Jag hade sett att barnens täcken och mattan hängde kvar ute, men inte vårt täcke. Jag såg det inte heller på vår säng. Jag frågade G var vårt täcke var och han sade då att han just upptäckt var det var.

Tänk vilken tur att G inte fick rensa bort grönskan i höstas, så att täcket kunde linda sig runt om de gamla växtdelarna idag. Annars hade täcket tumlat in på grannarnas gård...

Jag var tvungen att fotografera, innan jag en stund senare pulsade i lårdjup snö tvärs över gården för att rädda täcket. Det var inte alls så blött och verkade ha klarat sig från förmiddagens hagelskur... XO)

Och G. Han hade rengjort ljushållaren med hett vatten. "-Kanske litet för hett" svarade han och försökte se obesvärad ut. :OD :O*

Morrar något.

Det här var en ljushållare som jag tyckte väldigt mycket om. Till G tog bort stearin från den.
Jag tog honom på bar gärning för några dagar sedan, då han ställt flera ljushållare i diskmaskinen, bland annat denna. Jag blev som vanligt litet galen och förklarade det tokiga i att ställa ömtåliga ljushållare i något så brutalt som en diskmaskin.

Just nu är han på kalas med Norah, men när han kommer hem skall det blir spännande att höra hur han rengjorde den till slut. Och vad han tyckte om slutresultatet... XO) Det blir till att traska iväg till Indiska igen och hoppas att de har kvar den i den där ljuvliga, olivgröna färgen.

Erkänner.

Jag är en SAAB-nörd. Tror att jag möjligen erkänt det tidigare. Men ändå.

Tack syrran!