Inte högt i kurs.

Hoppet är det sista som överger en... ;O)

När vi varit hemma en stund idag, såg Ruben litet misslynt ut och så sade han "-Jena, Jena" och jag förstod att det var deras fröken Lena han önskade hade varit där. Jag förklarade att hon tyvärr inte fanns tillgänglig förrän imorgon.
Nästa rallarsving kom från Norah, då hon medan jag höll på att servera dem mat, deklarerade att "-Mamma, du är tråkig". Jag replikerade med att jag faktiskt var den mamma hon fick hållas med.
Senare, efter en alldeles för sen promenad till affären, kom slutklämmen då Ruben i någon liten harmlös konflikt med mig, litet förtvivlat ropade på sin far, "-Paappaaa".

På något mirakulöst sätt hade jag mentala reserver för att hålla humöret i schack och lyckades kryssa förbi de flesta grunden utan alltför stora katastrofer. Det i sig känns väldigt bra.

På ön har de idag haft vilodag. Vovvarna behöver vila sina tassar och jägarna kan hålla på med annat. G har monterat lös motorn från vår båt, som han drog upp för säsongen igår. Motorn går inte som den skall, har inte gjort på hela denna säsong och i vinter skall den ses över. Själva båten är tvättad och vinterpreparerad och det känns jätteskönt.

Jag har ansträngt mig ikväll att ännu bättre förbereda för barnens och min morgon imorgon, för att den skall gå så snabbt och smidigt som möjligt. Det här är bland det svåraste jag gjort i mitt liv. Jag skall försöka utveckla det någon gång, men ikväll är det försent att börja.

Gonatt.