Nu är den ute, trotjänarn.

G lade ut vår gamla kompanjon på Blocket igårkväll och idag har det tydligen ringt varje halvtimme. Satte han för lågt pris? :O) Som G sade när vi bytte några ord idag - vi får se om det står en hel kader här imorgonkväll omkring halvfemtiden. :O)
---> Klockan är 16:43 torsdag 28/10 och nu är vår gamla bil på väg till Skellefteå med sin nye ägare. Känns jättebra och litet vemodigt förstås. :O)

Veckans House.

"-Wow. Wow!"

Nyklippt kille.

Plötsligt händer det! Vi hade ätit färdigt ovanligt tidigt ikväll, så då ryckte jag fram klippmaskinen och gick lös på Rubens blonda hårsvall. Det kändes otroligt silkigt och hopplöst, men när vi var färdiga, så såg det ju hur fint ut som helst. :O) Lillgubben blev jättenöjd själv också, som synes!Med sig hem idag hade Ruben så årets första pumpa. Han har ritat den alldeles själv och jag tycker den är suverän! Ovan i bild syns de fina ljuslyktorna som gudfamiljen begåvade våra barn med i lördags. De ger ett jättefint ljusspel på bordet, men som Bästisen själv var inne på, så skall vi försöka rigga upp dem i fönstret. De måste se jätteläckra ut utifrån!

Så, jag erkänner - jag gillar Halloween rätt mycket! Vi kommer att ha godis hemma (duh!) och den lilla rekvisita vi har, kommer att åka fram. Kul, kul, kul!

Första kalasdagen.

Puh! Så har vi då klarat av barnkalaset och kalasat med vår utökade familj från Älvsbyn. :O)
De tre pojkarna Ruben fått bjuda från förskolan dök upp en efter en. Vi bjöd på likadana "svampar" som Tobias fick i förra veckan och de föll i hyfsat god jord. Dock klagade åtminstone ett par av barnen senare på att det inte blev någon tårta! :O) Och då kände jag mig ju litet len igen... XO) Nåväl, hur man än vänder sig, har man rumpan bak. ;O)
Bus och lek gick litet i vågor, men efter fiskdammen så lägrade sig lugnet en liten stund, medan barnen koncentrerat tittade, tuggade och jämförde godisar, samtidigt som de lekte med bilarna som också låg i påsen. :O) Därefter körde de igång igen, nu sockerhöga! XO)
Vi fick ikväll för första gången träffa Malin, Frasses tjej. :O) Jättetrevlig tös, som sjöng m y c k e t bättre än Frans. ;O)Med vännerna blev det ugnsstekt lax, färsk pasta, fräsch sallad och Erik Lallerstedts hollandaisesås. Efter detta plockade vi fram hembakt (av föräldrar till pojkar i IFK Luleå!) fika och en tårta, Opera, från Holms konditori. Och vi saknade Fantomen, som var och svängde sina lurviga i yster dans på annan ort. ;O)
Alltid och evigt tålmodig och säker Oskar stod som vanligt för en massa underhållning för barnen! :OD Ungarna använde honom som klätterställning alternativt trampolin och som brottarpartner. Oskar avrundade med godnattsaga och sedan var barnen nere för räkning. De har inte hörts av sedan vi sade godnatt! Allmänt och skönt kramkalas utbröt som vanligt innan vännerna styrde mot Älvsbyn. Och nu ser jag båda grabbarna bojs på msn, så nu vet jag att de är hemma. :O)

Så bra.

Så skönt. Så himla mycket fredag. :O) Jag lovar - ikväll blir det hämtpizza och ostkrokar och sedan blir kalas hela helgen lång. Och jag har inte ångest över det! *yay*

Bjuder så på litet mys. :O) Det är något med tv-serien "House". Inte så mycket med serien förresten, utan nästan uteslutande med karaktären "dr Gregory House". Serien skulle falla platt till marken utan honom. Spelad med den äran av Hugh Laurie. Så, här i alla fall, ett citat:

"- That's Spec, U and a guy named Lation", där House dräpte någon av sina adepters teorier. :O) Sådant kan en sådan som jag mysa åt. En vanlig fredag. :O)

Rubens dag.

Vi firade bara helt litet idag. :O) Litet tufft för en kille som fyller fyra. Några gånger har Ruben fallit i tårar över att ingen firar honom idag (inte sant - vi har ju firat litet och på förskolan har de firat enligt konstens alla regler!).

Och det skar litet i hjärtat när han tittade hoppfullt på mig och frågade "-Blir det tårta idag?". Ångrar nu att vi inte åtminstone ordnat något speciellt fika bara till oss idag. Skall inte göra så igen - fika blir det hädanefter! Herregud - det måste få kännas extra speciellt att fylla år. :O*

En ultraglittrig "vattenstudsboll" med en racerbil inuti!

Rätt lycklig storasyster när det visade sig att hon fick en likadan. Fast med delfiner inuti! :O*

Och så vädret... *burr*

Jag lovar - vi skall ha kalas för Ruben! På lördag blir det barnkalas och efter det kommer Älvsbyborna och det blir ju så himla trevligt! På söndag kommer närmaste släkten - till och med farbror J lyckas vara här. Så lillkillen kommer nog att känna sig firad när helgen är över. :O)

Så förstås.

S - varma grattiskramar från lulehasafötterna (syrran får förklara. Eller bara googla.)!S@Alcudia. :O)

Fyra år.

Natten till imorgon är det fyra år sedan G och jag blev tvåbarnsföräldrar, då vår älskade lille son föddes - guldklimpen, prinsen, godisen - pojken som gör mig så glad att hjärtat slår volter! Inspirerad av syrran, lägger jag här ut en liten bildserie på killen så här långt. *älskar*

Kvällen innan. Diskreta värkar, men ganska envisa, ganska regelbundna. Farmor på plats, tryggt, lugnt veta att Norah var omhändertagen då det skulle bära iväg. Vi gick och lade oss, men det gick ju bara inte. :O) Det var bara att stiga upp och åka in. Vi smög, ingen hörde att vi for. Klockan var tio i midnatt, då jag messade syrran om att vi åkte in. S bad mig knipa, så att Ruben skulle födas på hans födelsedag och så blev det ju förstås. :O)
Några timmar gammal bara. :O*

Några dagar innan 1-årsdagen. Smällkaramell!

Litet innan 2-årsdagen. Min älskade lille pojke!

Här hade han redan fyllt tre och vad mer kan jag säga - han BRÅS på Bästisen och mig. :OD

Inte många knop.

Å, en leeeedig dag, så skönt (Rubens förskola är stängd idag)! Måste plocka fram eftermiddagsfika/mellanmål till oss, men först en bild på det som sysselsätter barnen just nu. Tack morfar!

Till salu.

Nu skall vår gamla trotjänare säljas. Bilen har tjänat oss väl och som G förnöjt brukar säga - knappt orsakat oss några problem alls. Den har känts stabil och pigg (150 hk) alla år, men sista året har kopplingen varit svårartat osamarbetsvillig och detta har gjort att körningen blivit mindre behaglig.
Vi räknar inte med att få några fantasisummor för den - de här bilarna kostar nästan inget på Blocket. Men den som köper den får en himla rejäl bil för slanten. :O) Två ägare, drygt 20 000 mil, servad omsorgsfullt av G alla år. Vi får välan se. :O)

Teteji, nolltolv.

Jag håller egentligen på att dammsuga, men när jag nu tömde kamran, så fick jag ju ut de första bilderna jag tagit på finbilen våran! Varsågoda - I hereby present to you our SAAB 9-3X TTiD!Jag har nog aldrig varit i närheten av en s p r i l l e r n y bil, så observera - till och med däcken är blanka. :O) Jag hade precis parkerat den på infarten, bara kört den hem från handlarn.

Bilen är jättefin! Den är inte ett dugg större än vår gamla bil, i alla fall inte invärtes. Men vi får såklart bättre ekonomi på den här bilen än på de större som vi suktade efter en tid. Det lyser på fötterna och under dörrsidan när man öppnar dörren. Vi har minnesstol på förarsidan, "bara" elstol på passagerarsidan.Det är en 1,9 liters twin turbo diesel som utvecklar 180 hästkrafter och visst drar den mindre bränsle än gamla Bettan gör. Den har automatlåda, sportratt, farthållare och en suverän handsfreefunktion (våra telefoner kommunicerar med bilen via bluetooth, så vi kan talstyra telefonerandet). Vi valde aktiva strålkastare (svänger med bilen), den har regnsensorer, skitsnygg läderklädsel och en del lull-lull som man kunde välja.

Den är underbar att köra - så fantastiskt lugnt och skönt det är att slippa växla. :O) Den accelererar extremt trevligt och snart har jag vant mig vid dieselmotorns sång. Jag känner mig trygg i att veta att vi har en väldigt säker bil; det är krockkuddar och -gardiner överallt och bilen är förstås utrustad med både antispinn och -sladd.

Vi tar er på en provtur så småningom!

Besök.

Jag har fotat skamligt litet sedan vi kom hem från Mallorca. Har liksom "missat" en fin helg hos mamma och Harry, då det var födelsedag och höstmarknad (2-3/10). Missade också en helg på ön, då vi drog upp båten (9/10).Men nu har Norah besök av en klasskompis, Moa och vi fick nyss så roliga bilder att jag var tvungen att tömma upp dem med en gång!
Sista 20 minutrarna av lekstunden, fick barnen varva ned framför tv:n. Och det visade sig att Moa blev lika svårpratad som våra barn. :OD

Inga fler.

Köpte i våras på rea (ja, halva priset) mina första två par skor av märket Rieker. En lättare "fin"-promenadsko med klack och en litet rejälare promenadsko för som jag såg det, höst- och vårbruk.

Jag har sett märket i många år, men varit skeptisk. De ser litet så där "europeiska" ut och är inte alltid särskilt snygga och ganska ofta rent fula. När jag nu provade litet, så kände jag ju att de var väldigt sköna.

Första bakslaget kom på senvåren då jag började använda de gåvänliga skorna. Jag började använda dem då det fortfarande låg kvar en del isfläckar och det visade sig omedelbart att de var glashala! Det var ju en besvikelse förstås. Jag har inte i vuxen ålder varit med om något liknande.

Nåväl, det blev barmark och så småningom tog säsongen för dem slut. Nu i veckan åkte de hastigt fram igen och jag hade inte glömt att de var halkiga (alltså - det är otroligt obekvämt att gå i halkiga skor...) :O[

Idag kom så den slaskiga blötsnön. Skoeländena läcker som ett såll! :O( Det har jag heller inte varit med om sedan jag började köpa mina egna skor. Det är inte hål i skorna såklart, utan de läcker runt om sulan, där lädret är fastsytt. Det är t y d l i g t att skorna är gjorda för ett klimat längre söderut i Europa.

Skit var det värt. Jag är förstås glad att jag inte betalade fullpris för dem och helt klart är att jag inte kommer att köpa några fler par Rieker. Inte för bruk under vinterhalvåret i alla fall. Och sannolikt inte för någon annan del av året heller. Det finns så många andra märken att välja bland.

---> Update: Klockan är nu 18:30 och jag och Ruben följde Norah till hennes gympa för någon halvtimme sedan. Jag valde att gå i mina walking-skor från Ecco. De är ju gjorda för sommarbruk och därmed ursäktade för att möjligen vara halkiga. Men de var bara en bråkdel så halkiga som skruttet här ovan. *muttra*

---> De har en skitful och jättekorkad sajt också.

Reminiscing.

Ett litet svårt ord i rubriken, men igen ett ord på engelska som exakt säger det som jag menar. :O) Jag minns "gamla" tider, det som varit. Blir litet sentimental. ;O) Så jag tänker litet oftare än vanligt på New York. Snart är det två år sedan vi var där. Dags för litet bilder igen! :O) Tänkte den här gången visa hur vårt hotell såg ut.

Det hette St. Marks Hotel och låg i södra delen av Manhattan.

På väg upp. Minns inte om det var två eller tre trappor upp. Men trappor var det. O yes. :O)

Tv och garderob. Och G's fötter. Till höger vägg mot innergård = inget gatuljud i vårt rum. Till vänster dörr och badrum.

Samma fötter, tv:n, en spegel på väggen mot innergården.

Garderoben, dörren. Mittemot den, badrummet. Och så elementet, som mer än väl kompenserade att vi inte hade några gatuljud på rummet. Vi hade elementljud istället. :OD

Badrummet. Jättefräscht och rent, precis som resten av rummet. Vi hade bestämt att vi bara skulle sova där och äta alla måltider ute på stan. Rummet var pyttelitet men helt funkis.

Kanske bor vi där igen nästa gång. Eller så inte. :O)

OMG!

Granngården i Luleå säljer ut allt till 50 % rabatt! De flyttar till sprillernya lokaler på Storheden om ett par veckor.

Jag skulle bara in och kolla av överdragsbyxor när det blir kallt att rida ute och vinterridhandskar, för att ha något att jämföra med webben. Visste inget om rean.

Kom ut, lätt febrig av stress (skulle hämta barnen), med två par vinterridhandskar (ett par fingerhandskar och ett par "trefingrade" handskar) och så ett par gummistövlar till Ruben till nästa sommarhalvår.

Herregud. 8O) Jag måste tillbaka. Det fanns överdragsbyxor, men jag måste kolla på webben hur de skall se ut. Ridhjälmar, fanns det? Ridstövlar, ridskor, ridkläder överhuvudtaget. *gaaaahh* H a l v a priset. Gummistövlar till mig själv? Borde köpa - de jag har är "ärvda" från en av mina kusiner för säkert 20 år sedan. Eller mer.

Ibland har jag tur. Plötsligt händer det! ;O)

Avsked.

Idag postade jag brevet där G skrivit under sitt eget avsked från det militära. I alla fall i förlängningen. Både ordinarie personal och reservare har fått en förfrågan där man måste lämna besked om huruvida man skriver under på utlandtjänstgöring eller inte.

Utlandstjänstgörandet är inte specificerat på något vis; inga villkor, omständigheter, undantag - ingenting.

Om man inte skriver på för utlandstjänst riskerar man avsked.

G har länge trott att han skall bli av med sin reservofficerstjänst. Det är länge sedan nu de har övat och försvaret dras med en tung ekonomisk verklighet. Faktum är att det var så nära att han skulle förlora det jobbet omkring när vi skulle gifta oss, att vi (jag ;O)) oroade oss för om han skulle få använda mässdräkten. :O)

Vi har pratat litet om det här på sistone, då och då. Nu kom det rekommenderade brevet och diskussionen var extremt kort. G är borta så himla mycket redan som det är, så nu tackade han nej till utlandstjänst.

Så då får vi se om han blir av med jobbet.

---> Bilden är lånad härifrån. Ms Dora J. Strother fick avsked från flygvapnet dagen innan mamma föddes. :O)

Tack Öhman!

Idag blir det potatisbullar till middag. Jag hittade receptet här. :O) Moset hade vi förstås redan.

---> Update: Potatisbullarna blev jättegoda! :O) Vet inte riktigt vad jag haft för recept tidigare, men tydligen är det så här de skall tillagas på ett ungefär. Och då hade jag inga finesser i idag, som till exempel gräslök eller persilja.

Rolig iakttagelse kring barns (icke)logik. Ruben ratar omsorgsfullt varenda potatistärning när vi äter oxpytt. När vi äter sill och potatis, äter han lätt ett par kokta potatisar med smör på för att klara sig utan sillen som han då ratar.

Dagens mat var jättegod intygade båda barnen och åt snabbt ett par potatisbullar var. :O)

Rosa månad.

Hade jag råd, eller om jag kanske varit ännu litet stolligare än vad jag faktiskt är vid fyllda fyrtiofyra, så hade jag kanske köpt den här hästen. För att den är läcker, ja rent av fantastisk om jag tittar på den med mina flickögon och med Norahs - och för att den genererar slantar till viktig forskning för att förebygga och bota en elak cancer som företrädesvis drabbar oss kvinnor.

Stöd rosa, nu och alltid.