Tvätt.

Jag har ett knep när jag håller på med vår tvätt. Tvätten sköts till hundra procent av mig själv och ibland blir det mycket tvätt innan jag kommer till skott. Att det kan bli mycket tvätt ibland innan jag måste tvätta, måste ha att göra med att vi har litet för mycket kläder. ;) Maskinen rymmer dock mycket, så när jag väl tvättar räntar det iväg en del.

Vår tvätt landar dagligen i en liten hink från IKEA som bor uppe hos oss. Varannan, var tredje, fjärde dag någonting traskar jag ned i källaren med hinken och fördelar tvätten i olika fraktioner.

Även detta talar för att vi har för mycket kläder - jag får ihop hela maskiner med respektive svartgrå tvätt, blå, grön, röd, brun och vit tvätt. Till detta kommer trosor, kalsipper, lakan och handdukar som går i kulört respektive vit/ljus sextiogradig tvätt (känns litet genant att erkänna allt detta, men i min ålder fixar jag det ;D). Glesare än de övriga fraktionerna, drar jag emellanåt ihop en trettiogradersmaskin. *hrrm*

Om jag tvättar oftare, håller jag såklart inte på med så många fraktioner, utan då blir det mera av mörkt och ljust, även om jag gärna inte blandar rött och grönt med andra färger, för jag tycker att jag har några dåliga erfarenheter av dessa färger. X)

Mamma gav mig i våras en förpackning med något som heter Colour Catcher. Det är små dukar som skall fånga upp lösdrivande färg i maskinen och förhindra att tvätt missfärgas. Den här hade jag i någon blågrön maskin, där det säkert fanns något färgmättat, suspekt plagg. ;) Allt klarade sig som jag minns det och duken såg ut så här.

Men åter till knepet. Och det är inte litet nördigt det här, but here goes - när jag kastar kläder i den lilla hinken här uppe låter jag bli att vända aviga de plagg som skall fläckbehandlas. För det är ju en av mina andra manier; att alltid vända så gott som all tvätt avig.

Det var så trevligt bara att få paketen. :)

Så väl nere i källaren, när jag senare sorterar tvätten, vet jag att de där plaggen som inte är aviga skall fläckbehandlas någonstans. Djiisus... :$ Och fläckbehandlar gör jag. Jag menar - vad är det med solidbruna plagg? Suger de åt sig fettfläckar? Det är ju förstås Rubens kläder som drabbas av flest fläckar av allehanda slag - färgpennor, kritor, sylt och så fett.

Känns jättefint att ha de här t-shirtarna (Swenglish - I know! ;)). I kvällens tvättsorterande dök de upp, våra göra gott-t-shirts. Bjuder på bibelcitatet här för den hågade. Tishorna är skönt tunna och jättesnygga!

Och fläckbehandlar gör jag då jag sorterar tvätten. Sedan ligger plaggen i tvättkorgen till de åker i maskinen och de flesta fläckar ryker faktiskt numera. Jag har sedan länge en fatalistisk syn på fläckarna. Verkar de svåra, så på med fläckbehandling och så i sextio grader oavsett vad som står på etiketten. Plagget är ju ändå förstört om inte fläcken går bort.

Sedan är det ett helt annat fenomen, väl beskrivet en gång av min syster, som gör att jag egentligen vet exakt vilka plagg som har fläckar och var på plagget jag såg dem då barnet eller annan person i detta hushåll hade det på sig. Så det här med att inte vända avigt är bara ett stöd för en hjärna som litet väl ofta börjar känna sig överbelastad, men som ändå gärna vill hålla reda på a-l-l-t. ;)