Fick redan för ett par dagar sedan ett paket i posten, som jag misstänkte var från syrran. Öppnade det imorse och hon har som vanligt träffat rätt! Ett litet kit med reseprylar, som jag absolut skulle kunna sukta över men inte köpa. Ett etui till pass, biljetter, kort, ett enkomt etui i glada färger till själva passet, en matchande bagage-tag och så ett litet finurligt fodral till de riktigt små prylarna; småpengar, smycken eller liknande. Tack syrran, The S och Tobias!
Av svärmor fick jag ett ramat, tovat litet hjärta, hantverkat av en lokal tjej. Ett jätterart litet konstverk som skall upp på väggen någonstans. Vi börjar ha en del konst som skall upp på väggarna nu och framförallt har vi en del konst som behöver ramas. Roligt!
Målarn "om-ni-vill-sätta-fula-tapeter-får-ni-göra-det-själva" har precis varit förbi och granskat vår farstu samt lämnat litet input på saker och tings utförande. Som vi ofta säger om farstun - det kommer att bli SÅ fint!
Annars är det ingen som grattat mig ännu. G har haft några chanser, men missat dem (han är väl ursäktad - han träffar investerare i huvudstaden idag och for hemifrån 0455). Pappa har inte ringt, inte mamma heller. Men de tror förstås att jag är på jobbet som jag brukar på fredagar. Ingen av dem vet nämligen att jag igår drog på mig mitt livs första
RYGGSKOTT! Aaarrghh! Som jag ångrar att jag lyfte Norah just där och då. Äh, jag ångrar det inte på riktigt; jag kan ju inte göra det ogjort och det hade säkert hänt förr eller senare i alla fall.
Jag hade haft känningar från ryggen i ett par dagar när jag så lyfte Norah igår morse. Jag kände hur det som "sprakade" över hela korsryggen och sedan gjorde det rejält ont och kändes akut svagt i ryggslutet. Ingen utstrålning, utan bara lokalt över hela korsryggen. Fick ändå litet panik, G skulle på jobbet och skulle köra Norah till dagis på vägen (Ruben var så förkyld att jag inte ville ta ut honom), men hur skulle jag klara Ruben?
Myrstegade mig omkring i huset, omsorgsfull teknik för att ta sig ned på golvet. Svettigt. Konsulterade vårdcentralen som ordinerade rörelse och smärtlindring men inte lyfta (det var ju bara att glömma). Lämpligt nog, som ett tecken i tiden, sade sköterskan i telefon att "sådant här kommer ju med åldern". Jo, jo. Varskodde min egen vårdcentral som fick hugga tag i att boka om alla mina patienter som jag skulle ha haft idag. Bad svärföräldrarna komma upp tidigare, för att hjälpa mig att hämta Norah från dagis (hade tagit mig en halv evighet att ta mig dit). Vi hade redan bett dem komma och vara barnvakter idag, eftersom G skulle vara borta så jag har haft ovärderlig hjälp av dem.
Efter ett par timmar lade sig den akuta fasen och smärtorna kändes inte lika svåra. Satte värme över nedre delen av ryggen. Pratade med Hällo, diplomerad massör på gatan, om tips på naprapater/sjukgymnaster/kiropraktorer eftersom jag visste att hon haft kontakt med dylika. Fick tre namn på en ur varje yrkeskategori, med varma rekommendationer, men så fick jag också erbjudande om massage, vilket jag förstås tackade och tog emot av. Så på eftermiddagen, när Norah kommit hem och Ruben sov, så gick jag till Hällo och fick massage.
Hällo är en besjälad massör som investerar av sig själv i sin massage och det var jätteontskönt att få behandlingen. Hon kunde inte med säkerhet utesluta att skelettet är inblandat eller bara mjukdelar, men tillstyrkte att hennes behandling i alla fall inte kunde förvärra tillståndet. Jag hade fortfarande ont när jag gick från henne, men kände mig skönt bearbetad.
Vid middagstid tog jag smärtlindring och det tog nog sina modiga två timmar innan jag hade full effekt av den, men sedan blev det riktigt bra. Då kände jag mig mest bara obehagligt stel i ryggen. Har inte tagit någon smärtlindring ännu idag, vilket förstås känns, men jag är litet rädd att maskera smärtorna för mycket så att jag gör något överilat med ryggen.
Norah gick gladeligen till Fredrik förskollärare när Farmor lämnade henne där imorse, så det känns så skönt! Ruben är ett sorgligare kapitel dock. Han har besvärlig snuva med nästäppa och sover URUSELT. Han vaknade 0645 imorse och har varit grinig hela morgonen, så 0915 lade jag honom igen och han sover ännu. Min och G's nattsömn skall vi överhuvudtaget inte tala om.
Nu skall jag se om jag hinner påskpynta litet innan Ruben vaknar!
OBS! Lånat bilden från Johan Wanloos blog! Den illustrerar perfekt ett ryggskott! ;O)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar