Idag postade jag brevet där G skrivit under sitt eget avsked från det militära. I alla fall i förlängningen. Både ordinarie personal och reservare har fått en förfrågan där man måste lämna besked om huruvida man skriver under på utlandtjänstgöring eller inte.Utlandstjänstgörandet är inte specificerat på något vis; inga villkor, omständigheter, undantag - ingenting.
Om man inte skriver på för utlandstjänst riskerar man avsked.
G har länge trott att han skall bli av med sin reservofficerstjänst. Det är länge sedan nu de har övat och försvaret dras med en tung ekonomisk verklighet. Faktum är att det var så nära att han skulle förlora det jobbet omkring när vi skulle gifta oss, att vi (jag ;O)) oroade oss för om han skulle få använda mässdräkten. :O)
Vi har pratat litet om det här på sistone, då och då. Nu kom det rekommenderade brevet och diskussionen var extremt kort. G är borta så himla mycket redan som det är, så nu tackade han nej till utlandstjänst.
Så då får vi se om han blir av med jobbet.
---> Bilden är lånad härifrån. Ms Dora J. Strother fick avsked från flygvapnet dagen innan mamma föddes. :O)
2 kommentarer:
Otroligt det där, han har varit 'reservare' så otroligt länge ändå. Det är definitivt en del av hans personlighet och jag har en känsla av att den biten inte längre är beroende av en faktisk anställning! :-)
Nä, helt sant.
Han har blivit en så himla bra man och allt han hittills gjort har varit med och format honom. :O*
Skicka en kommentar