Jag vurmar för grönt. Och brunt. Svart. Rött. Grått. Beige. Nästan ingen blå faller mig på läppen, utom jeansblå och då i många nyanser.Jag var jättesugen på vita byxor i våras, men tappade sugen sedan G menat att det var en "tantfärg". Va?
Ibland dyker precis den rätta blå färgen upp, gärna kombinerat med brunt och då blir det rent begärligt. Klänningen här till vänster dök upp i reklam från H&M idag och ja, den känns helt rätt. En lättburen skapelse i chiffong. Måntro om det blir någon värme i sommar? :)
6 kommentarer:
Bejaka tanten! Jag kommer köra stenhårt på tant framöver, nu har jag snart passerat sedlighetsgränsen då jäklar skall det mycket till för att det skall spela någon roll vad folk tycker om mina kläder! ;-)
Jag VET! Jag fattar inte att G lyckades rubba mig sådant i våras. X) Och det fanns så många snygga byxor, men framförallt caprisar, i vitt. ;D
Och så finns det ju en ny tvättmaskin, jag hållerr med G
om klänningen "Tycker hon som förfrös örat"
Man är ju äldre än man känner sig ene dagen 17 och nästa 80 men det får man ta mina vackra flickor
Sant mamma! :)
Och pappa - ibland blir jag osäker på vad du egentligen menar i dina kommentarer. ;)
Jag såg klänningen hängandes i butik idag! Hann inte fingra på den dock, bröderna brothers sprang omkring på egna fötter och mina armar var fullt upptagna med att argumentera för handhållning. :-) Skall fingra på den nästa gång jag tar mig till centrum - om ett par månader sisådär. X-)
Skicka en kommentar