Så småningom blev det dags att lägga sig. Jag kom i säng före G, men han var mig i hälarna. När G kom och lade sig, vände jag mig mot honom och drog upp knäna högt under hakan (nåja...), för jag var så kall och frusen. Jag hade sockar på, vilket jag hann höra G konstatera.
Efter det minns jag inget. Imorse frågade jag G om jag somnade där i det ögonblicket och det säger han att jag gjorde.
Över och ut liksom.
1 kommentar:
:) Till slut så kopplar hjärnan ner tydligen, bara du inte har nåt annat på gång....har det varit en normal dag idag, så du inte har dragit på dig någon elak bacill.
Gick det bra med Norah idag med tabellförhöret?
kram barnet
Skicka en kommentar