Dags för ny.

Sökte en stund innan jag lyckades hitta inlägget där jag skrev om min fina dunkappa som jag nu pensionerar. I inlägget skriver jag att jag köpte jackan ifjol, förmodligen under hösten -09. Nu börjar jackan ha en del smådefekter - en tryckknapp har släppt, det har nötts små, små hål vid ärmsluten. Sedan flera år, har jag ett hål efter en eldsflaga vid någon majbrasa, som jag därefter dolt med lagningsmaterial i matchande färg.

Jag har älskat jackan, lika mycket som dess föregångare. Eller kanske litet mera. Den är så brun och fin! Och så varm och go. Och snygg har jag förstås tyckt att den varit. Förra säsongen använde jag den bara litet. Inte så mycket för de där små skavankerna, utan mest för det mera akuta problemet - jackan har krympt. :-D

I år har jag tolererat korvskinnskänslan bättre, men haft en tanke ändå på att jag skulle köpa ny jacka på årets rea. Så kring jul var jag och provade jackor på en butik här i stan. Jag har provat på många butiker, men här fann jag flera som jag gillade litet. Ingen var ju dock som min kappa. ;-)

Så kom då rean och eftersom jag är så sällan in till stan numera, hann det bli halva reapriset också. Kom mig till slut dit och tammerackarn, hängde det inte ett exemplar kvar av den jackan jag gillat bäst. Jag provade den igen och en till. Gillade faktiskt den andra också, men den hade ett par ordentliga nackdelar kontra den första - den var mer än dubbelt så dyr och så hade den den där märkliga litet sammetsaktiga ytan, som jag alltid föreställer mig skall bli både dammig, skräpig och blöt.

Glad i hågen köpte jag i alla fall mitt förstahandsval och jag är så himla nöjd med jackan. Det är inte dun, så den är inte lika varm. Men den fungerar jättebra, jag känner mig fin i den och jag kan numera stänga jackan utan att hålla andan. :-D

Ljudböcker.

Draktränaren!

Igen sist av alla på den här planeten - eller nä, men bland de sista - har jag så tecknat oss för ett abonnemang på Storytel och tänkte att vi skulle testa ljudbok.

Telia bjöd lämpligt nog på tre gratismånader, så jag har hoppat på det. Tanken är att vi skall ha underhållning i bilen då vi kör till och från Levi om ett par veckor.

Från Luleå är det cirka 4,5 timmars körning, så vi kommer att hinna lyssna en del. :-D

Framåt.

Ikväll är det Ruben och jag igen. På judon. Norah är hemma med mormor och arbetar med sin släktforskning.

Vi hade toktur när vi skulle åka! Först såg det mörkt ut, då man skrapade gatan och lade igen infarterna med tjocka, stora isflak. Vi skruvade upp tempot, för nu var jag ju tvungen att skotta.

De har mycket roliga övningar under den långa uppvärmningen. Jag fattar att de har flera syften - barnen skall bli varma, de skall lära sig lyssna, de skall lära sig att ta i varandra, koordination. Här hade de fått lägga ut sina bälten på golvet och sprang alla från kortsidan och skulle snabbast rulla ihop sitt bälte till en kanelbulle som Kari sade. Ruben längst till höger.

Så kom följetraktorn och då jag ställde mig i öppningen och såg glad men behövande ut, kom den vänlige föraren och öppnade åt oss.

Så jag slapp skotta och vi kom oss iväg behagligt och utan stress.

"-Hajime!" Börja brottas! Ruben längst bort, ihop med en annan pojke.

Ruben går framåt i judon, där den oslagbart största och viktigaste framgången är att han inte längre gruvar sig för att åka hit.

Kari visar. Som alltid vansinnigt roligt att se när experten visar. Här ett höftkast, det första kastet de fått prova på. Ruben tredje från höger.

Ruben och G tar sig någon spontanbrottning då och då, Ruben repeterar rörelser och pratar om judon. Så himla bra.

Bröllopsdag.

Förra året hade vi varit tillsammans i tjugofyra år, eller, uttryckt på ett annat sätt, halva våra liv. Nu har vi passerat tjugofem år tillsammans och idag har vi varit gifta i hela sju år! ;-)

Vi firar stillsamt efter en vanlig arbetsdag med te och Aladdins jubileumslåda från ifjol. På fredag firar vi litet mera, med en ledig dag tillsammans. Programmet för dagen är inte helt spikat, men förslaget jag lagt fram är extremt likt det vi gjorde ifjol. :-)

Ny vecka.

Vi har fått till en bra rutin för våra vardagskvällar då barnen har aktiviteter.

Om bara G är hemma, så åker han med Ruben på judon måndag och onsdag kväll. Jag åker med Norah till ridningen på tisdagar. För mig har det blivit så att jag försöker planera in mina egna händelser på torsdagarna. *

När Norah duschat, bad hon att få titta på en film på YouTube där en tjej tecknar Harry Potters porträtt. Hon ville prova att teckna likadant. Så hon satt där koncentrerat i omkring en halvtimme - spelade, pausade - för att hinna rita ungefär så som hon på tv:n gjorde. Norah blev själv väldigt nöjd - med all rätt!

Det känns litet lyxigt på något baklänges vis. Vi är ju två och när det går att dela på saker och ting, går det ju lättare. Så Norah och jag får två "tjejkvällar" som vi säger, då vi brukar kolla på läxan, plocka undan, chilla, eller som idag - Norah duschade och jag förberedde middagen. G och Ruben får motsvarande "killkväll" på tisdagarna. Imorgon en extralång en, då det är dags för cafétjänstgöring för Norah, mig, Barndomskamraten och Tuva igen. :-)

Vi hade inte allt som behövdes till middagen idag och G får alltid åka tidigt från jobbet för att handla och så, så jag föreslog idag att vi skulle kasta om måltiderna och köra kvällsmaten först. Så innan judon mumsade barnen glatt i sig fil, flingor och en macka.

Medan Ruben och G var borta, preppade jag pizzan, så när G kom hem med det han handlat, var det bara att garnera pizzan med skinka och så in i ugnen med den. G och jag åt ju aldrig någon kvällsmat tidigare, så åtminstone jag var nog rätt hungrig då vi åt middagen. Pizzan smakade så gott!

* Sista veckan i februari, skall jag ge mig på att gå till tandläkaren onsdag morgon och på torsdag eftermiddag skall jag hinna med både gynhälsokontroll och mammografi. Häpp!

En till friluftsdag.

Det blåste ordentligt då vi lade oss igårkväll, precis som utlovat. Och precis som utlovat, hade det mojnat till morgonen och temperaturen hade fallit till några minusgrader.

Det var pistat i backen, men tyvärr hade det frusit på eftersom det var plusgrader igår. Så det frasade inte sådär sammetsmanchesteraktigt, utan ljudet blev mera knastrande. Efter några åk hade folk förstås åkt stora delar av backen mycket mjukare och vi har haft en bra dag i backen.

Inte den minsta lilla liftkatastrof, inga farliga vurpor, glada barn och skinande sol.

Vi har inte fått sisådär himla mycket gjort hemma idag. Vi åkte slalom längre än jag trott vi skulle och en del av det jag velat/behövt göra idag, fick lov att strykas från agendan. Färdigställande av läxor var dock ett absolut måste.

Åtminstone Ruben och jag känner oss möra i kroppen efter dagens övningar, men jag tror annars att vi känner oss hyfsat färdiga inför en ny vecka.

Insåg idag att Måttsundsbacken ligger i djup skugga, åtminstone den här tiden på året.

Men vad gör det, när man möts av det här när man kommer uppåt i backen.

Det blåste ju trots allt idag och var väl omkring fem minus, så jag fotade i princip inget i backen. Kände mig ännu litet mer irriterad idag, då jag igen underskattat köldfaktorn och så småningom blev ganska nedkyld. Jag har varit frusen resten av dagen, till nu ikväll efter dusch.

Hemma.

Jag lobbade under veckan för en helg hemma. G ville gärna ut på ön. Jag kanske har blivit bekvämare med åren och tycker nu att det i princip omöjligt att tränga ned mig och barnen i pulkan, tillsammans med den jättestora kattburen.

Jag känner mig inte alls benägen att lämna de här två unga kattkillarna ensamma hemma över natten (vi har hittills gjort den en enda gång), så då måste de med. En till av oss måste börja åka på skotern (inga problems) - då ryms kattburen och människor bättre i pulkan. Hade det varit bilväg, hade ju läget varit ett helt annat.

Barnen blåste i stort sett tillbaka mot land. :-D

Nåväl. För att attrahera G till en helg hemma, var jag tvungen att fresta med ett aktivt upplägg för helgen. :-D Vi inledde soft med mysbrunch hela familjen framför tv:n med bra film - "The Horse Whisperer". Vi började se den igårkväll och till viss förvåning landade den rätt hos barnen med. Ruben ställde tusen frågor om varför hästen gjorde si eller så och vad som skulle hända sedan, men annars klockrent.

Sedan begav vi oss ut. Skridskobanan inne i stan hägrade, Norah blev jätteglad över det förslaget. Vi måste låta henne åka mera. Hon gillar det verkligen! Båda barnen var jätteduktiga - Ruben föll ideligen, ibland för att det var kul att falla tror jag. Det var den här vårvinterns första riktigt soliga dag och det kryllade förstås av människor! Alla varianter var där, allt från riktiga friskusar till låtsas. ;-)

De har rustat och förnyat lekplatsen intill Mat & Prat i Shopping. Kul!

Fyrtiofem minuter på isen i frisk vind (på väg mot styv kuling som viner runt huset nu), krävde fika inomhus sedan. Vi fick oss det i Shopping och var klara lagom till de stängde. Därefter knatade vi upp mot årets isdjur, där barnen fick några åk nedför bäverns rygg. Jag fotade inger där idag, då det hade mörknat och skulle ha blivit i strålkastarsken - dessutom var jag litet nedkyld efter dagen ute, med precis litet för litet kläder på mig.

På väg från bävern till bilen.

Hemma har G monterat högtalarna kring tv:n på väggen och fixat bort allt kablage in i kanaler som trollar bort eländet. Jättebra! Jag grejade med tvätt och middag och sedan har vi hängt tillsammans och kollat in melodifestivalen.

Väldigt lustigt. Jag tänkte tanken någon minut innan de sjöng den. :-D

Imorrn hägrar slalom direkt backen öppnar. Det är utlovat sol, vind som mojnat något och några minusgrader. Jag drömmer om nypistade, randiga backar som frasar när man åker över dem! Tandkrämsåk, som Bästisen brukar säga. :-)