En krasslig sommar.

Familjen har varit behäftad med diverse krämpor i sommar. Ett märkligt tema, jag erkänner, men så pass prominent att det förtjänar att nämnas.

Rubbe har varit värst. Ett par av hans första myggbett svällde upp kring hans vänstra vrist. Han kliade förstås och det blev infekterat. Hela förloppet i detalj är förlorat för mig, men lagom till vi skulle till lillkusinen i Stockholm i tre veckor, blossade infektionen upp så pass att jag kände att jag ville visa upp den åt någon mer än oss själva.

Vi skulle sköta infektionen själva bestämde jag och sköterskan - den var förstås bättre till morgonen vi kom till vårdcentralen. Väl i Stockholm drog och drog och drog jag på att ta honom till sjukvården igen. Herregud, man vet ju aldrig vad tokarna där nere hade gjort med honom. ;O) Läste på vårdguiden och bestämde att han hade antingen stafylokocker eller så streptokocker - eller varför inte båda. Vi tvättade med alsollösning varvat med klorhexidinsprit, för att respektive torka upp och döda alla läskiga bakterier.

G jagar Oskar. Sådant kan straffa sig. ;O)

Det var ett evigt hanterande av detta stora hudsår. Tvätta, tvätta en kvidande gosse flera gånger per dag. Linda luftigt till kvällen för att han inte skulle riva upp det om natten. Klart att en antibiotikakur skulle ha läkt ut det där snabbare, men, men... Nu tänker jag att Rubens immunförsvar i alla fall fick spotta upp sig de där veckorna och ta i med hårdhandskarna.

Som om det inte räckte, så fick Rubbe ett elakt nageltrång på stortån på samma fot som redan hade en infekterad fotled. Det tog säkert ett par veckor innan den tån närmade sig normal kulör igen. Flera gånger "opererade" vi och duktigt gick han med på att låta mig punktera varhärdarna som bildades vid nageln. Suck. Ruben brås på sin far, farfar och enligt uppgift farfars far, med särskilt breda stortånaglar, som gärna ställer till med nageltrång.

Jag älskar vår gudfamilj! Sådärja - nu är det sagt! :O)

Norah har varit frisk som en nötkärna hela sommaren. Hon har bara dragits med de vanliga småblessyrerna som barn drabbas av om sommaren. Skrubbade och skrubbade igen knän, myggbett och stickor.

Sista veckan i juli, när farbror Peter (eller skulle vi kalla honom brorsan, syrran? ;O)) var här, passade vi på att ge våra pojkar i Älvsbyn deras födelsedagspresent. G, Oskar, Frans, Uri, Bästisens sambo och Peter åkte minimotorcyklar. Bästisen, barnen och jag tittade på. Jag är säker på att förarna hade roligare än vi som såg på och några vurpor presterades. Peter gjorde en och G gjorde en. G stukade handleden och vi tror nu så här en månad senare, då G fortfarande har en svullen handled som det både värker i och kan hugga till i, att han sannolikt har en spricka någonstans som sakta läker helt okontrollerat nu. Ja ja.

När Peter åkt hem, tog vi vårt pick och pack (och herregud vilket pack...) och åkte ut till Brändöskär. Den veckan i sig är ett sådant unikum, att den skall ha ett eget inlägg. Eller tio. Men därute åkte Ruben på sin tredje infektion denna sommar.

Återigen ett myggbett som han kliat och infekterat. Innan vi åkte ut, hade ytterörat varit dunkande rött och svullet (inte olikt hans stackars stortå tidigare). Nu vätskade det bara, men så blev han ömmare och ömmare i själva ytterörat och så började det störa hans nattsömn. Han vaknade och grät när han råkade lägga sig på örat. Märk väl att örat nu såg normalt ut, bortsett från att det vätskade från ett litet sår. Under andra natten på det här viset, fick vi lov att börja ge smärtlindring och på morgonen kravlade jag mig upp och bokade tid på vårdcentralen.

Norah fick spendera dagen med gudfamiljen, medan G, Rubbe och jag drog till stan. Sonen hade nu ett infekterat ytteröra och det var inte svårt alls att tacka ja till en antibiotikakur. Den avslutade Ruben för precis en vecka sedan.
En av dagarna på Brändöskär stukade så jag min vänstra stortå. Jag sparkade den så galet hårt rakt i tåns längsled i baksidan på en sten, som min högra fot samtidigt elegant gled nedför, att jag var rädd att tån gått sönder. Nu, så här några veckor senare, med en svullen, värkande och styv stortå, känner jag mig ganska säker på att även jag drog på mig en spricka någonstans vid den yttre leden på tån. Eller rent en fraktur.

Barnen tuffade in på en mjukstart på förskolan förra veckan och efter två korta dagar där, blev Norah sjuk. Så hon fick sig minsann hon också! ;O)