Sommarlov.

Fredagskänslan är litet nyanserad idag. Overkligt lång ledighet rullar upp sig framför barnen och mig. G skall också vara ledig, jag vet bara inte riktigt när.
Så - nu börjar allvaret. Det är nu jag skall varva ned, sova mera, ladda batterierna, bli gladare, sluta irritera mig på barnen, sluta äta så förbannat mycket godis (men jag vill ju inte), läsa, vara i nuet. Så att jag är pigg och fräsch om två månader när jag skall börja arbeta igen och vansinnet med hysteriska morgnar och jäktiga kvällar tar vid igen.
Är det någon som tror att jag lyckas?

De här raderna blev några helt andra än jag väntat mig när jag började skriva. Märkligt hur det blir ibland. Litet mörk känner jag mig helt klart. Jag tror att jag är ordentligt utsliten nu (men hur länge har jag inte formulerat de orden?) och har ett tydligt minne av hur precis outvilad jag kände mig efter förra sommaren. Jag är litet rädd att det skall bli så igen.
Jag har bestämt mig för att låta varma dagar bli en glad överraskning och de andra får vara normaltillståndet. Så tänkte jag skydda mig mot besvikelsen som vädret alltid innebär om somrarna. Sedan vore det förstås ett plus om jag lyckades njuta litet av de varma dagarna som kanske kommer. Ett jätteplus vore om jag lyckades ha roligt också.Jag skall börja med att gå ned i tvättstugan och kvällsnöjet där. Något litet senare skall jag sova, till barnen väcker oss.

Sedan får vi se.