En saknas oss.

Den här helgen hos mormor tillbringas utan Norah. Norah sover hos sin bästis Tuva, en natt i deras hem och en natt i stugan. :) Norah har sovit en natt hos Tuva förut, den hittills enda sova-borta-natten. Det har känts komplikationsfritt att lämna henne, då jag känner mig helt trygg med att lämna henne i barndomskamratens omsorg.

Komplikationsfritt ja och Norah har låtit glad och helt nöjd då vi har pratat med henne, men små styng av saknad finns ju där i mammahjärtat.

Som en hommage till till vår lilla tjej, delar jag här några av hennes alster, avbildade i klassrummet. :)

Helt färskt alster, som Norah snickrat ihop med en pojke i klassen. Imponerad av att de har en story line klar, så att de kan börja på sista rutan utan att ha ritat något i den näst sista rutan ännu.

"-En stad."

Bensprattel i somras hos mormor.

Inte så mycket ännu i sova-borta-necessären. <3

Gåvor.

Yay! Blir kuliga födelsedagspresenter och julklappar i år! Skickat efter två omgångar nu, en från Amazon och en från presentshoppen i bibblan i New York.

Så. Himla. Nöjd. :)

Rusty.

Vi har pratat katt en tid. Det har puttrat på litet så där bakom pannbenet. För några veckor sedan var vi på kattutställning och tittade runt. Jag har nämligen styrt över på raskatt igen, då jag inbillar mig att man bättre vet vad man får för en kisse då.

Jag skrev för ett tag sedan till några som föder upp ocicat, eftersom vi såg en massa bengaler på utställningen (inte en enda ocicat) och blev litet inspirerade av dessa exotiska fläckar. Ocicatuppfödarna svarade trevligt på mina mail, men sedan har jag inte agerat något.

Till i tisdags, då barndomskamraten messade att hon skulle åka och kolla på en bengaltjej i Boden dagen efter. En kollega till barndomskamraten hade nyss köpt en kattunge av samma uppfödare och var mycket nöjd. Ganska klar över den extremt stora risken för att vi också skulle bli med kattunge den där kvällen, bestämde jag mig för att jag och barnen skulle haka på resan till Boden.

Bilderna i inlägget innan är alla på kattungen Rusty, som alltså är en bengal. Den översta bilden är på hans mamma Engla. Medan vi hälsade på i Boden, hittade Norah på namnet "Sixten", som rimmade på Blixten, eftersom han var snabb som blixten. Jag gillade omedelbart namnet Sixten, men vi får väl se.

Barndomskamraten bestämde sig väldigt snabbt för den tjejen de kommit för att titta på. Jag reserverade Rusty och sedan har G och jag pratat och funderat litet. På väg till mamma igårkväll, ringde jag uppfödaren och sade att vi bestämt oss.

Under veckan som kommer, måste G och jag "kattsäkra" vårt hus igen. Ähum. Se över en del härdar vi har (måste jag skriva "jag"?), som kanske inte skall stå öppet för en nyfiken kattunge att botanisera i. Det är ju inte enbart av ondo, tvärt om, att måsta se över de där härdarna. ;) Måste titta över vad vi har kvar sedan tidigare och så shoppa hem sådant som saknas. Vid en snabb översyn, kunde jag vare sig se kattlåda eller liten klätterleksak som vi hade senast.

Nästa helg hämtar vi hem honom!

Å men gud!

Frisyrer.

Jag lade ut en bild på Instagram idag, där jag lekt med en annan app (Sketchguru) och gjort en blyertsteckningsinspirerad bild av Norahs huvud.

Flickebarnet har ju äntligen börjat få litet hår och litet längd på det också och det kliar emellanåt i mina fingrar av lust att fläta det. Ibland får jag, på nåder. Oftast under villkor att Norah får demontera flätan så fort jag är klar.

Inspirerad av S, lät jag Norah kolla på något animerat medan jag trasslade mig runt i hennes hår. :D

Norah vill att hennes side cut
skall sträcka sig runt hela huvudet,
med längd kvar på toppen.

Den här flätan såg jag på en flicka i somras, yngre än Norah. Flätan var snyggare än den jag åstadkom, men jag tycker att min duger ändå med tanke på att det var första försöket. Jag tror jag sett den på webben också - det finns massor om flätor och tekniker där (här till exempel, på YouTube, finns instruktionsfilmer som är jätteroliga att titta på). :)

Jag hade förhandlat mig till möjligheten att få testa flätan då vi skulle ha höstfesten på ön, men den åkte obönhörligt bort då jag fått fotografera den. Jag bedyrade för Norah att alla skulle tycka att både hon och flätan var j ä t t e f i n a, men det var just det som var problemet. Norah uttryckte det inte precis så, men hon ville inte ha den uppmärksamheten som flätan skulle orsaka.

Pussungen. <3 Bara att respektera det då och kanske försöka få göra någon till kool fläta innan det är för sent, för Norahs plan är att få ha sådan frisyr som P!nk har (haft?). Och jag har sagt att det är okay. Vi (jag!) drar bara litet på det.

Så mycket klokt.

Alltså, citat. Så mycket klokt och finurligt, tänkvärt och roligt, fyndigt, gripande och mitt-i-prick som sagts av människor genom tiderna.

I söndags såg G och jag en film, "Arbitrage", som var rätt bra, men också rätt frustrerande, med någotsånär godkända skådespelarinsatser. Men huvudpersonen (spelad av Richard Gere) levererade ett citat som var så klockrent, att jag var tvungen att skutta upp mitt i filmen och googla upp det för framtida bruk.

Man borde ha det broderat här hemma. Eller tryckt. Eller fotat. Men ha det framför ögonen, som en ömsint påminnelse att inte hetsa upp sig i onödan - here goes:

Age is an issue of mind over matter.

If you don't mind, it doesn't matter.

Mark Twain

Word, som vi säger. :)

Lättöppnat.

I somras fick vi med oss en syltburk från Norge. Köpessylt, med det ovanligt fina namnet Nora. Det är ingen märkvärdig sylt enligt syrran, utan motsvarar vår Bob-sylt. Enligt syrran. :)

Sylten var jättebra tycker jag. Det var jordgubb och det var massor med hela bär i den. Den skulle enligt uppgift vara litet mindre sötad också, men jag studerade aldrig innehållet (märkligt - måste ha rubbats av att den var importerad).

Och så har den ju ett så fint namn. :) Men det riktigt märkvärdiga med den här sylten, var locket som satt på burken. Varför har inte varenda syltburk (ja, glasburk överhuvudtaget) sådana här lock? Så genialiskt! Vid en snabb googling så verkar de här locken ha dykt upp omkring 2011 i Norge, men för mig var det ju en total nyhet.

Hela lockets omkrets är en lös ring och när man tar tag i den och vrider precis som man gör med alla lock, så snurrar den där ringen så lätt, så lätt och locket går upp utan ansträngning.

Vi tömde burken här om dagen och nu står burken i diskmaskinen. Den här burken skall behållas för framtida syltkok. :) Tror jag lägger in en beställning på någon till burk, så att vi får åtminstone några sådana "lett å åpne"-burkar med tiden. :)

För den som inte visste det, så görs världens bästa osthyvlar i Norge också. Inte konstigt med tanke på att det var en norrman som uppfann osthyveln. :) Syrran och S har tagit hem några och förutom att de skär osten bättre än någon osthyvel jag provat, så är förstås designen nordiskt snygg och den ligger jätteskönt i handen. Jag har lagt in en beställning på en sådan också. Vi kan önska oss varsin sådan, G och jag, i julklapp. :) En rak och en krusig.

Heia Norge! :)

Hit och dit.

För en stund sedan skjutsade jag Ruben och G ned till hamnen och vinkade av dem då de drog ut till ön. Två av G's tremänningar är uppe och hälsar på med alla sina barn, så det lockade att träffa dem.

Buh bye! :)

Kastar ett öga på vårt nya garage.

Normalt sett hade det lockat mig med, men nu är det något annat som hägrar mycket mera. Vi skall äta lunch nu Norah och jag, men sedan drar vi till Boden och tittar på en cutting clinic. Yeeehaaaw!

Den lättnaden.

Det blev äntligen fredag den här veckan också. Så ivrig att komma hem och innanför ytterdörren nyss, att jag började plocka upp husnyckeln medan jag fortfarande hade tre hus kvar att promenera.

Mys för två helger sedan, då moster och kusinerna lämnat oss. Men mormor var kvar.

Vi stannar hemma i helgen. Jag behöver det. Det får regna hur mycket det vill faktiskt - bara jag får vila här hemma. Med barnen, med G. Med musik, brasa och ingen hets. Vila.

Ruben skulle inte se på tv, eftersom han spelade.

Jag har tänt alla ljus och ställt fram ett par vinglas åt G och mig. Snart kommer han hem med barnen och vi är alla samlade. Jag behöver det. Alla ni andra som inte är här, önskar jag vore här. Åtminstone i grannhuset. <3 :*

Motivera.

Om jag bara skulle helt sluta köpa kläder här hemma - skulle man då kunna boka en tripp till New York med Norwegian för under 2000 spänn (en väg) för att njutande strosa några dagar i världens stad och så göra klädinköpen?

Man skulle ju förstås behöva boka en resa på våren och en på hösten. Okay, kanske som vartannat år eller så.

Det känns nämligen som att jag precis hittat årets julklänning. :D

Den här klänningen finns på Free People och de levererar faktiskt till Sverige. Men det är ju roligare att åka över och hämta klänningen på plats. 8)

Bryderier.

Så har vi då överlevt både älg- och höstfest. Om jag kommer runt till det, så kanske jag bjuder på bilder från evenemangen.

Just nu funderar jag istället litet på Wordfeud, korsordsspelet som jag spelat sedan i november ifjol (då vi alla väntade på Elli!). Jag spelar bara med släkt, vänner och bekanta. Det är roligt och hoppas jag något litet stimulerande för hjärnan att försöka se ord bland bokstäverna.

Alltså, nä, beroende är jag inte.
Ibland går det dagar utan
att jag spelar. :)

Litet knäckande är det allt att jag är så dålig som jag är. De flesta vinner över mig. Några vinner så överlägset varenda gång, att jag blir misstänksam att de använder sig av någon utav alla "cheats" som finns att tillgå. Där får man antar jag hjälp att optimera bokstäverna och producera högsta möjliga poäng vid varje drag.

När man får mer än 30 poäng varje drag. Va? Är inte det misstänkt fubb?! ;) Jag begriper mig inte på fusk. Hur kul är det att spela då? Man spelar ju inte, man bara trycker ut kombinationer som ett litet program föreslagit åt en.

Men ja, ja. Var och en blir salig på sitt och jag får ju ordentligt med motstånd. I ett av spelen som pågår nu, skulle jag bara behöva ett tillgängligt "sa", så skulle jag kunna lägga ut "oemotsagd" - en praktfull bingo vore det. :D

Skönt.

Vi har haft en bra morgon. Jag tar det alldeles för lugnt, men jag tror jag är på banan. Barnen är klädda, ätna, kissade och borstade. Norahs glosor är förhörda sista varvet, Rubens läxa inlämnad redan igår. Jag har kvar att borsta tänderna, men är annars klar.

Jag väckte barnen genom att knäppa igång syrrans suveräna spellista på Spotify, där hon samlat mestadels musik från olika spel. De vaknade direkt! :) Däremot har ingen av dem spelat något, men började för en liten stund sedan. Musiken är så bra, att den räcker. :)

Delar en rar bild som jag just stötte på. Jag har själv praktiserat den terapin, många gånger. <3

---> Picture copyright Sebastien Millon and borrowed from ThinkGeek's Facebook page.

En torsdag kväll.

Igår sköt jaktlaget fullt ute på ön. Kvoten vuxna djur är fylld, elva stycken. De får skjuta elva kalvar också och har skjutit sex tror jag. Ganska ofta sparar man kalvar till senare på hösten, så hinner de växa på sig litet.

Stadsäventyr i måndags, när mormor var med oss. Det är en märklig bit golv i Shopping, känns som att det skulle vara en hiss där. Ingen hiss är där i alla fall och ungarna älskar att lattja litet där när vi passerar. :)

Det här gav G möjlighet att komma hem till oss igår eftermiddag. Han sov hemma, har jobbat idag och var hemma med barnen ikväll medan jag var och red. Lysande! Då jag kom hem från Boden drog han dock som en oljad blixt. Revelj för hans del besinningslöst tidigt, för jägarna skall samlas halv sex och fortsätta att stycka djur som hängt färdigt.

Kände mig så himla trött igår och tog barnen till McD för middag. Ruben spanade in den här snöhögen då vi for förbi ishallen. På tillbakavägen stannade vi till och barnen var helgalet glada över snön!

Imorgon kväll är det älgfest och för första gången tänker vi ta med barnen. Det brukar vara gott om barn där, så det blir nog bra. På lördag har vi den traditionella höstfesten, som i år sker hos svärmor och svärfar. G och jag står för förrätten, svågern och svägerskan svänger ihop desserten och svärmor ordnar varmrätten.

Titta noga i luften ovanför Rubens huvud. 8)

Vi blir totalt fjorton stycken plus Klinga och vi brukar ha grymt trevligt!

Jag skall försöka komma mig i säng ikväll. Imorgon blir en bra dag. Jag skall inte försova mig och det blir plättlätt att få upp barnen - det är spelfredag. ;) Jag slutar till lunch, men har rätt mycket att göra innan G hämtar oss på eftermiddagen. Det skall gå! :)

Phew...

Häääh... Suttit vid datorn och kliat mig i skallen halva kvällen. Funderat, kvidit mentalt. Rivit mig litet till i skallen. Skrollat upp och ned, bläddrat vildsint mellan sidorna.

Men nu är det gjort. Jag har registrerat mig på en sida (faktiskt för några dagar sedan nu) som gett mig en adress i USA. Sedan har jag beställt leksaker till barnen från Amazon, som tidigare villigt levererat böcker till mig, men som inte alls vill leverera leksaker till mig.

Vanilja hälsar på Ralf. :)

Sajten jag registrerat mig på skickar hem mina grejer till mig. Finurligt va! Jag har läst om att det skall gå att göra så här och nu var behovet så stort och då var jag ju tvungen att ta reda på vad som gäller. Och när till och med Råd & Rön skriver om fenomenet, så kände jag mig trygg. Forskade litet till och fann en sida som fick gott omdöme på en annan sida, där människor får recensera webbsidor.

Invecklat, visst. Men nu är hon i alla fall beställd - I present to you:

Vanellope von Schweetz!

Jag som hade tänkt duscha och faktiskt ha en tv-kväll alldeles i min ensamhet fick inte något gjort av detta. Kanske imorrn. :)

Hels...e också.

Jag har sedan en tid liksom blivit varse att jag saknar en tvättpåse. Ingen stor dramatik, visst. Men grejen är den att jag minns så väl att jag lade något ömtåligt i denna tvättpåse och eftersom tvättpåsen inte står att finna, så undrar jag nu både irriterat och oroligt vad det var jag stoppade i påsen och som rimligtvis saknas det också? Va?

Igår märkte jag att Rubens gympapåse saknas. Vi använde den ju hela förra läsåret, men nu efter sommaren är den plötsligt borta. Är skor och eventuella gympakläder som kan ha varit i påsen också borta nu eller?

Sockar - det försvinner aldrig hemma hos oss. Jag har järnkoll på dem. Jag tappar bort mycket större saker istället. Gaaahhh...

Progress.

G hjälpte mig att vakna imorse genom att sprinkla de här bilderna in i min telefon. Första bilden kom 06:02, sista 06:56. Fint. :)

Idag har de inte skjutit något, men väl styckat en del djur som hängt färdigt. Tycker vår frys känns besvärande full, med tanke på köttet som snart kommer hem. :)

Sista kvällen.

Det bästa jag vet - det bästa! - är att se mina barn glada. <3 För ett bra tag sedan köpte jag lysstavar på Rusta. När nu David var här, så tänkte jag att de skulle få varsin sådan lysstav att leka med på lördagkvällen.

De blev glada. :) Det snurrades, kollades, visades och snurrades litet till. Natten till idag glödde de fortfarande - ikväll vet jag inte riktigt. På lördag har vi höstfest på Skatan (ha!) och då skall barnen och deras tremänningar få nya lysstavar! :)

Investeringar.

Haft några små ärenden att göra sedan en tid. Mamma hade också ett par ärenden. Hade kort dag på jobbet och allt sammantaget ledde till att vi drog på stan allihopa. Norah, som blev förkyld igår, men verkat feberfri idag, fick följa, liksom Ruben.

För någon dryg vecka sedan lade jag undan ett blad av konstnären Karl Mårtens. Det är en skata som är avbildad och jag har suktat efter någon av hans skator sedan länge. Jag nämnde det för G och han hade inget att invända, inte som han lät mig höra i alla fall. Jag bestämde mig och stegade in på Lindbergs i avsikt att köpa bladet i alla fall.




Jag hade tänkt vänta litet med att rama det, bara för att fördela utgiften litet. Nu blev det inte så. Passepartout, ram, glas och hur det skall monteras är klart. Betalning och leverans sker i början av oktober. Blir fint!

Jag gjorde en till investering också, en liten en. Olikt mig nuförtiden impulsköpte jag mig en klocka. Alltså, jag har aldrig brukat impulsköpa klockor, men det hände i mina yngre dagar att jag impulshandlade. Punkt. :D

Jag såg en sådan här klocka på en person och fick veta att de reades på Ur & Penn. Ingen finklocka direkt, utan jag ser den mera som ett smycke som också visar tiden. Den är jättesnygg, mörkt brunbronsig, stel, i metall och med varmt orangea markeringar. Yay! :)