lördag 5 oktober 2013

Måndag. Fredag.

Norahs fröken sade idag att det är som att veckorna består av måndagar och fredagar. Och visst ligger det något i det. Fredag idag igen och när jag och mamma hade samlat in barnen efter skolan idag, infann sig den där stillsamt euforiska känslan igen. Den friden av att vardagens stress för ett par dygn lyfts av en...
Magisk morgon.
Just i eftermiddag har jag dock stressat på ett seriöst sätt, för att mamma skulle slippa stressa sedan. ;) Vi hämtade som sagt barnen samma ögonblick som de slutade och just innan hade vi remmat in på Coop och handlade det vi behövde till middagen idag. Jag hade packat allt, så vi for direkt vidare från skolan och med barnen spelande DS i bilen, köpte vi presenter till de två 50-åringarna som vi skall fira imorgon.
Mitt på dagen kom det "Björn!" från G. Något senare kom den här bilden på sagda djurs bajs. :D
När vi kom till mamma, satte jag igång med maten och mamma kastade sig i duschen. Då vi ätit svidade mamma om och så drog hon på dans. Kul för henne! Barnen och jag hängde framför spel och teve hela kvällen utan att skämmas det minsta.
Nu har mamma kommit hem och bytt om igen till hemmakläderna. Jag sippar på te och så tänkte jag dela några av G's bilder från den här dagen. Imorgon kör de norrut och sedan tar G vår bil och kommer hit fram på dagen.
Byte, som sedan blev till herrarnas middag.
Jag är sinnessjukt trött, men skall bara surfa en liten stund nu innan jag bär över barnen till deras sängar och gör dem sällskap för en välsignad natt något längre än mina vanliga fem timmar... [Sic!]

5 kommentarer:

Birger sa...

Det lät ju som en stressig början på fredagen, slappna av nu, försök att hinna förbi här på hemvägen (Cajsa)
kram

Morskan sa...

Ledsen, men vi kan inte komma förbi på hemvägen. Vi kommer att köra över Boden eftersom vi skall hämta hem Sixten.

Förhoppningsvis är det bara en sådan där vårta som åtminstone hundar får gott om då de blir gamla. Om det är inte en fästing?!

Birger sa...

Nej, inte fästing, sitter under skinnet, storlek som en liten vindruva men den sitter lös, man kan röra den, så jag skulle vilja att du kom och kände på den för att kunna utesluta en tumör med åtföljande sjukhusbesök

Morskan sa...

Men inte kan jag utesluta tumör - då har du för höga tankar om mig! Men det är nog bra att den inte sitter fast mot underlaget tror jag.

För att vi skall känna oss helt säkra, behöver nog en veterinär lägga sina vana fingrar på bulan.

Birger sa...

Vill ändå att du kommer..:)