Ny månad.

Den första dagen i denna månad har i så många år varit Harrys födelsedag, idag faktiskt i 75 år. Vi har alltid firat honom, kanske inte alltid på dagen utan oftast på helgen då det också varit Mikaeli marknad i Överkalix. Mamma, Harrys son med familj och en av Harrys allra bästa vänner besökte honom idag. De fikade gott av det som min svärmor bakat, så på håll firade de också Harry.

Trist att släppa SAAB:en. Jag kommer aldrig att känna mig stolt över att vara Volvoägare så som jag varit över att vara SAAB-ägare och heller aldrig som medlem i ett halvhemligt sällskap som vet något som inte andra vet - vi som kör SAAB. ;) <3

Vi träffade Harry i lördags, på Mikaeli marknad. Vi stannade en stund hos honom, till han skulle äta middag. Inne på sitt rum steg Harry plötsligt upp och gick fram till Ruben som satt bredvid mig. En lång stund smekte Harry Rubens blonda lockar. <3 Smekte håret, strök det, kände på slingor av hår. Ruben satt andäktigt och litet blygt blick stilla.

Harry älskade oss, jag är helt säker. Han älskade även Norah och Ruben och vi älskade honom tillbaka. Harry sade alltid då jag ringde och artigt presenterade mig, att "-din röst känner jag igen vart som helst" och han ville ofta lyfta Ruben och känna hur tung han blivit. :) Någonstans älskar Harry oss alla fortfarande och vi älskar honom tillbaka.

Ny månad, Harrys födelsedag och numera också dagen då vi fick vår nya bil. :) Ruben och jag deppar ganska hårt över att vi har lämnat ifrån oss vår fina SAAB, men vi måste förstås känna oss himla glada över den nya Volvon också. Den har en massa fint lull-lull (det går till exempel vare sig att köra in i en bil bakifrån eller att köra på en fotgängare. Höh.) och färgen vi valde blev precis så svår som jag befarat. Seashell beige ser ut som silver, beige eller blekblekaste rosa beroende på hur ljuset faller.

Vi kände oss så uppåt efter att ha hämtat bilen, att vi firade med att gå ut och äta med barnen. Jag var tokhungrig efter en klen liten lunch, så salladen jag åt var nog den godaste sallad jag någonsin ätit. Resten av gänget åt sushi, vilket alltid står högst upp på Norahs önskemat. :)

Nu är klockan mycket och jag är supertrött. Imorgon åker G till Västerbottensfjällen med en kollega för fågeljakt och jag får en skön kväll för mig själv. Norah skall till en kompis efter skolan och jag funderar på om Ruben och jag skall ta nybilen till Djurmagazinet och shoppa kattsaker!