Jullov.

Tut - tut

tut - tut

tut - tut

tut - tut

tut - tut - tut

tut - tut - tut

tut - tut - tut

...

Stängde av väckaren imorse för sista gången på arton dagar nu. L o v e l y. :)

Fackböckerna.

Står omgiven av bokhögar. Hundar, katter, hästar. Ridning. Drycker, tårtor, hantverk, pyssel. Trädgård. Barn. Konst. Poesi.

Nästan alla kokböckerna ligger fortfarande tragiskt ouppackade sedan vi byggde om halva huset här om året.

Biblar. Faktiskt. Flera. Och någon psalmbok. Högst skattade den lilla vita jag fick av min farmor på konfirmationen.

Till mig, från farmor.

Chockvåg.

Så. Igårkväll sent kände jag mig vinglig och utmattad efter att ha burit (nåja) och monterat soffan med G. Jag hade i racerfart också gått igenom i stort sett hela bokhyllan. Inte städat, men gått igenom och rensat. Och påpassligt liksom missat lunchen. Eller middagen, beroende på hur man ser det.

Så soffan är på plats. Jag vågar inte riktigt säga om jag är nöjd ännu. Den är precis som vi beställde den, men den ser stor ut i vårt lilla rum. Oj oj oj... Nu kan vi skramla runt i soffan utan att någonsin träffa på varandra, vi fyra. Heh.

Nu sprider sig följderna av soffan i alla fall. Vi hade det på känn, men det gick bra att inte låtsas om det till faktum stod framför oss igår kväll. Vardagsrumsbordet ryms inte. Skåpet under tv:n ryms egentligen inte längre. Och vår stora maskroslampa ryms inte längre.

Bordet ryms på riktigt inte. Det lämnar max femton centimeter på ömse sidor att trassla sig in till den inbjudande soffan. Bordet fyller ut hela vårt "u" och det blir liksom helt solitt. Djupt ofunkis. Det går bara inte. Så nu står bordet och halvt blockerar vägen in till köket. Bordet och tv-bänken är två massiva pjäser i ek - inte fanér. De väger bly och de kostade tyvärr en ansenlig peng som vi aldrig kommer att få igen.

Tv-bänken är så pass djup att den tillsammans med närmaste hörnet på soffan stänger för mycket av den luftiga öppningen vi haft in till vardagsrummet från hallen. Suck... Den måste gå.

Lampan gör sig inte riktigt längre. Har litet svårt att fatta varför, men den känns plötsligt för stor. Antagligen är det soffan och lampan ihop som blir för stora. Det går inte att ha både stor soffa och stor lampa. Suck... Gillar verkligen alla de här möblerna inklusive lampan.

Läget är litet akut också. Vi måste få ut det stora bordet, som nu tar upp halva huset känns det som. Går ju inte att ha det stående så bara. På lördag har vi barnkalas.

Om vi bortser från den uppenbart akuta situationen, så är soffan jätteskön och jag är nöjd med att vi stod på oss och valde de metallblanka benen istället för svarta. Armstöden är tokbreda och inbjuder till sittande de med. Vi beställde två extra nackstöd och vi kommer att ha det bra i den soffan framöver.

Men, men. Jösses. Få ordning på resten nu bara.

Långsam progress.

Julmusiken dånar. Jag rensar. Jag har ont i fötterna. Sixten sover gott alldeles intill där jag trampar fram och tillbaka. Soffan står kvar på släpet än så länge. Skall vi lyckas? :)

Tre mjukisar utslängda på mattan för någon dag sedan.

Rensar.

Jag som alltid handlat böcker. Jag, som i alla tider hävdat att jag älskar böcker och vill äga dem.

Jag erkänner nu att jag några år mest hållit liv i en gammal sanning om mig själv. Sanning fortfarande, men inte helt.

Jag läser ju inte längre. Detta sörjer jag. Den bok jag läser nu, kan jag bara inte avslöja hur många år jag haft på mitt sängbord utan att komma igenom den. Och ändå gillar jag den.

Nuförtiden köper jag fackböcker och biografier om jag köper några. En och annan skönlitterär bok lockar, men jag skall försöka låta bli att handla.

Jag avundas verkligen de människor som läser och känner mig som en fattigare version av mig själv som inte läser.

Så plötsligt i höst har det inte känts det minsta svårt att tänka att jag skall rensa ut i våra bokhyllor. Känslan är snarare lättnad. Jag kommer inte att läsa om dem - har aldrig varit bra på att läsa om en bok jag redan läst. Kvar hos oss blir den typ av böcker jag nämnt ovan, plus de flesta (kanske alla) böckerna skrivna av svenskar. Och så de bästa böckerna av de vi har. All science fiction. All fantasy. Seriealbum. Glossiga magasin. Resten går till Röda Korset där någon annan har chans att läsa dem för en billig peng.

Så nu får vi en sådan där bokhylla som jag snobbigt fnös åt förr i världen - hyllor med lika mycket prylar i, som böcker.

Å andra sidan kämpar vi en del med att väcka läslusten hos Norah. Rubens läslust blommar! Han läser på allt han kommer åt, med den äran. :) Och Norah ville till bibblan efter konserten i söndags - hon ville ha litteratur att läsa över jullovet. Kanske håller korken äntligen på att gå ur?

Well? Do you?

Fler lediga dagar.

Jag var ledig både igår och idag. En är en semesterdag, den andra är kompensation för ännu ett förhatligt helgpass som infaller redan nu till helgen. :/

Men strunt i det just nu. Jag har i alla fall julfixat min telefon. :)

Låsskärm.

Skrivbord.

Jag har delat bilden på låsskärmen tidigare, jag vet, men jag ville få med helheten här. :)

Advent.

Skattjakt efter första adventskalenderpresenten. De står alldeles intill, men ser inte. :)

G tyckte jag gick ut för stort med presenterna. Skit i det - det måste inte vara en stigande skala.

Önskelistorna klara, begränsade till tre önskningar. Skall levereras till Tomten alldeles strax. Vi fick till en mysig frukost och en stund i soffan med brasan tänd. Alldeles för långt mellan gångerna vi tar det lugnt från morgonen.

"Ryttare" på eldfasta teglet. Skall förutspå oväder.

Evenemang.

Det var inte så jättemånga minusgrader (någon grad kallare än då jag tvättade fönstren) och vi hade klätt oss förnuftigt. Men vi stod utanför och väntade i drygt 30 minuter och till slut kände jag mig hurven.

Vi fick bedrövliga platser och jag såg ingenting alls. Men i första numret spred kören ut sig precis runt om där vi satt och det var trevligt. Sedan bjöd Carola in till att komma närmare, vilket många gjorde. De mest hängivna satta sig helt sonika på golvet framför henne. Från den skaran hördes lyckliga kvidande och stön emellanåt. :) G och jag steg fram ett par omgångar också och då kom vi ju helt nära. Ljudet var jättebra.

Carola är den Carola är och det här var första gången jag såg henne live. Jag kommer inte att eftersträva att göra om det, men det var en kul grej i vilket fall. Carola sjunger bra, men jag klarar inte av hennes Stockholmdialekt som skiner igenom så tydligt vare sig hon sjunger på svenska eller engelska. I mellan-låtarna-snacket låter hon lika omständig (förvirrad?) som kungen gör när han pratar fritt.

Så tråkig jag låter nu. Det _var_ fränt - att komma en artist så nära. Att se någon framträda live - det är alltid speciellt.

Da heels. 8)

Vi skall ju bara inte tala om liveframträdandet vi skall på imorgon! Ännu inte nio år fyllda, skall Norah sjunga Skyltsöndagskonsert på Kulturens Hus stora scen, med symfoniorkester och sopransolist. Jag misstänker att jag kommer att behöva näsduk. <3 Norah sade efter repetitionerna i torsdags att hon tyckte att det lät bra och så kommenterade hon litet torrt att hon trodde att jag skulle komma att gråta. Hon känner mig väl. ;)

Fail.

Hrrmm... Det fryser på fönstret när jag torkar det. Termometern visar -6,8 grader och yttre rutan är ju kall förstås. Har fönstret vänt och hoppas att ytterrutan värms upp litet medan jag skriver. Heh.

Årets första snö, som den såg ut på bilrutan.

Ikväll blir det advent. :)

Fast först skall vi på konsert. Overkligt. G, jag och cirka 140 andra i en yttepytteliten lokal, med Carola och kören Lust. Det blir västerbottensostpaj med löjrom och vin kommer vi att dricka till. Jag vet inget om konsertens inriktning, men med tanke på årstiden, kan det ju bli en del juliga inslag. Jag känner på mig att det kommer att bli bra i alla fall!

Vardag.

Jag vet nu att det inte är torka som tar kål på mina växter. Jag minns inte när jag vattnade sist? Säkert minst en månad sedan.

Om inte mamma smygvattnar ibland? ;)

Undrar.

Jag vet inte om G är helt medveten om att tabben skickar sina skärmklipp rakt in i min dropbox.

Borde jag bli orolig nu? :D

Tacksägelsedagen.

Mina barn.

Min livskamrat.

Min mamma.

Min pappa.

Min syster.

Den halva rosen vi sparade hos morfarn på hans födelsedag, åt Norah som somnat.

Mina nära och kära.

Mina vänner.

Sixten.

Mitt liv.

Mina möjligheter.

För allt jag fått och får lära.

För allt detta är jag tacksam.

För precis ett år sedan, på dagen, föddes vår älskade lilla Ellinor. Hon föddes den 29:e, så födelsedagen firas imorgon kan jag tänka. Men det var torsdag då hon föddes, på själva tacksägelsedagen. Det är en fin dag att vara född på!

En till ledig dag.

Isen ligger i hamnen i alla fall. Det här är vår båtplats. Det är väl sisådär ett knappt halvår till vi ploppar ned båten igen.

Det är riktigt busväder idag. Enligt SMHI:s observationer, så är medelvinden 11 m/s på Rödkallen och i byarna 19 m/s. Det har varit (och är) regn och plusgrader med akut halka som följd, med början i förrgår mitt på dagen. LLT slutade köra bussar och föret erbjöd precis noll friktion. Läskigt halkigt.

Några tappra bryter litet is för att ta sig med båt ännu.

Enligt Vackert Väder ser de närmaste tio dagarna ut att bjuda på onödigt mycket blåst, bara knappt minusgrader och även plusgrader och vi får väl konstatera att havsisarna nog är långt borta ännu. Tråkigt och klart försvårande då det kommer till att ta sig ut på ön till jul.

Isen ligger i den här lilla viken in mot land, men utåt är det öppet. I vikarna på ön ligger isen tjock och svärfar har dragit ut nät för vinterfisket under isen redan.

Norah berättade häromdagen att hon ville fira jul hemma. Hon tyckte att vår mat är bättre, att vår gran är finare (vet jag juh! ;)). Hon vet inte att jag redan diskuterat den idén med G. Jag vill också fira hemma. Vi får väl se - planerna måste strax spikas.

Öde hamn. Bilderna är tagna i söndags.

Jag skall försöka få någonting "nyttigt" gjort idag. I pipen ligger att byta gardiner och fortsätta det långsamma julpiffandet. Jag har tvättat litet på sistone (vi måste ha gott om kläder?) men rev igång eländet igår igen, initierat av att Norah gärna ville ha en speciell tröja idag. Så en maskin igår, en inatt och en tredje skall startas strax.

Kvarglömda linor äts upp av isen.

Norah skall promenera hem själv idag. Jag längtar efter henne! Tror G kommer hem och äter lunch med mig (om han inte glömmer). Ruben har "leksaksdag" idag och ville stanna en stund efter skolan, så honom måste vi hämta litet senare då.

Ikväll skall Norah repetera inför en julkonsert som alla treor från Furuparksskolan skall ge nu på söndag, skyltsöndag och första advent. De sjunger ihop med solist och symfoniorkester i Kulturens Hus och vi har jättebra platser!

Lyxmellis jag fick häromdagen. Tomtegröt, rårörsocker och äkta vaniljpulver.

Innan jag fortsätter att arbeta, skall jag gotta ned mig i soffan (guuuuh vad vi längtar efter den nya!) framför tv:n med frukost. Lyx!

Litet bling också.

Sagolikt juliga och väldigt begärliga sprillans nya hängen för säsongen från Pandora. Och de är inte de enda är jag rädd. 8)

Kväll.

Lyssnar av oklar anledning först nu på Bruce Springsteens senaste album "Wrecking Ball" från ifjol. Den är ju jättebra! Glad och lättsam får lov att bli det första intrycket. Tror att mannen har något nytt på gång alldeles i dagarna också.

Norah kom hem med en sockrad ljushållare från "Efter Plugget" igår.

Det som är kvar av kvällen skall ägnas åt att vika tvätt och kolla på tv.

Julat till telefonen också! Å, så jag gillar att tända upp telefonen nu då. :)

För övrigt fortsätter vi stillsamt att jula till det. :) Norah kom hem med ett gäng nybakta pepparkakor idag - hon hade fått baka på fritids. Detta föranledde ett synnerligen okonventionellt kvällsmål, med pepparkakor, kaffe, glögg och julmust. Skvallra inte åt någon för guds skull! Men som Norah påpekade då jag ojade mig - det är _verkligen_ inte ofta vi äter så onyttiga kvällsmål. :)

Kände mig litet impad av mig själv när jag skar upp en lagom bit av salladskålen som skulle väga 300 gram. Ingen idé att köpa några lotter nu då. Äh. Jag köper ju aldrig lotter hur som helst. Och så är jag faktiskt ganska skicklig på proportioner och volymer. Kanske kommer från all träning jag fått och får av att dagligen känna på små doldisar i blivande mammors runda magar.

Så såg julmustkycklingen ut. En ny favorit!

Middagen just innan var julmustkyckling från matkassen. Den blev jättegod, med malen ingefära förutom julmusten som tydliga smaker i såsen. Till var det lättstekt salladskål och -lök, ringlad med honung och så salt och peppar. Sensationellt fint tillbehör till all möjlig mat. :)

Nu stänger jag av Bruce och slår på tv:n. :)

Klockspel.

Och så snygga boxers! ;D

Varför inte.

Ja, vi behövde ny tandkräm. :)

Nä, just det. :D

Och så får man glögg. Eller glug. Älskade, älskade lille Ruben. Han skrev en dikt som skulle läsas innan middagen. <3

Bra TV.

Ja, om man gillar musik. Genialisk programidé som tydligen kommer från Holland ursprungligen. Sju artister runt ett bord, en är dagens huvudperson och de andra framför egna tolkningar av den personens låtar. Det sjungs till lunch och middag och däremellan pågår aktiviteter som huvudpersonen fått styra upp.

Det blir riktigt bra och man kommer närmare artisten/människan, vilket alltid är intressant. Sedan gillar vi alla olika mycket artisterna, men det hör till. Vi såg det här programmet för första gången ifjol och nu ligger musiken från programmen som flitigt spelade listor hos oss på Spotify.

I lördags tolkade alla låtar av Titiyo och Bo ifrån Bo Kaspers Orkester hade gjort en översättning tillsammans med en annan textskrivare, där refrängen slog an en sträng - sammanfattande livet väldigt fint:

man tror man vet

man lever lär

man trampar snett

blir den man är

Jättefint.

För övrigt menar jag att Agnes bara ÄR Så. Mycket. Bättre. :)

Intresse.

G har verkligen sugit tag i det här med prickskyttet. Han har varit på skjutbanan många gånger under hösten och började på slutet visa upp fina samlade träffbilder på 300 meters håll. Koolt!

Så, jag undrar bara:

Do you have a baffle in your hopper?

:D :D :D

Ni får för allt i världen höra med G om detaljerna, men det handlar om krut och att ladda själv.

Frulle.

Vinkyl alldeles bredvid oss.

Menyn. Och vårt urval. Jag var bestämd på att jag skulle ha en pancake. Fast det jag gillar allra mest med frukost i USA, är alla olika sätt man kan få sina ägg på. :)

Fruktansvärt och innerligt romantiserad av New York, älskade jag att vakna, göra sig klar och så strosa ut på stan för - frukost. Det finns inga frukostställen i Luleå, utom hotellen och McDonald's. I år på bröllopsdagen åt vi frukost på Stadshotellet  och det var jättetrevligt, men sedan dess har vi inte gjort om det.

Kokkaffe.

"Rörigt" som det här konstverket så passande heter. Och det strömmar varmvatten i det! Talar verkligen till en rörmokardotters hjärta - skitsnyggt!

Havregrynsgröt, med äpple, kanel och varm mjölk. Och G. Och visst - han behöver klippa sig. ;)

Igårkväll initierade jag ett nytt frukostäventyr - frukost på Hemmagastronomi. Vi bokade ett bord och var på plats halv nio imorse. Kvart över tio lämnade vi stället och jag svär att jag inte upplevde en hungerkänsla igen förrän vid halv fyra i eftermiddag. :D När jag lämnade Hemmagastronomi, hade jag stillsam ångest över hur mätt jag var.

Det är jättefint och det var så himla mysigt att unna sig den lyxen - Hemmagastronomi gör Luleå till en bättre plats att leva på. I alla fall för alla som roas av mat och ypperliga råvaror. Supert!

Höll på att äta upp frukten innan jag hann fota den. :D