Får skriva litet då.

Sedan vi såg "Moana" har den filmmusiken varit barnens och mitt förstahandsval till kvällsmusik. Norah vägrade att lyssna på "Beauty And The Beast"-musiken innan vi sett filmen. Jag njöt av musiken medan vi såg filmen i eftermiddags - den är i klassisk Disneystil fullt av musik och händelseförlopp som sjungs fram istället för att pratas.

Så när vi åkte ut mot Storheden efter filmen, fick vi äntligen lyssna på filmmusiken. Roligt och som jag inte hört på länge, är att en del dialog som fanns insprängd i en del sjungna nummer, var med i musiken.

Så känner jag mig rätt fascinerad över att skådisarna sjunger så bra! De två huvudrollernas skådisar sjunger med den äran. Både Emma Watson och Dan Stevens har chockerande vackra röster! Alla de andra sjunger också, inklusive Sir Ian McKellen ("Gandalf", men i den här filmen ger han röst åt klockan "Cogsworth"). Det är en fin rollista och filmen var underbar!

En bra dag.

Idag har jag fyllt år igen. En otroligt vanlig tisdag, med full arbetsdag och barnens aktiviteter och läxor på kvällen.

Fast först firades jag på morgonen av man och barn med sång och ljus. Mysigt med glada barn som var ivriga vid paketöppningen. Morfarn kom till middagen och var bjuden på mat och fika, men hade för säkerhets skull med en tårta han med. :-) Vi fikade av tårtan som G skaffat och jag tänker faktiskt ta med tårtan jag fick av pappa till mina närmaste kollegor på jobbet imorgon. FB visar sig från sin allra bästa sida när man fyller år och ens vänner där bemödar sig med att överskölja en med glada hälsningar!

Vädret idag har varit diametralt motsatt mot det jag fått berättat åt mig rådde på samma datum för 51 år sedan. Då ruskigt kallt - idag läskigt varmt med plusgrader och snöslaskande gator här i stan. Som ett speciellt väder-kom-ihåg för just idag, kan väl noteras då att i New York pågår en riktigt besvärlig snöstorm. Det har fallit mindre än prognosen förutspått, endast 7 tum (15-20 cm) snö, men jag har en känsla av att det upplevs som rätt mycket i den stora staden, i mitten av mars.

Jag har ikväll gett mig själv en bioföreställning i present, så jag och barnen går och ser premiären av "Beauty And The Beast" tidigt på fredag eftermiddag. Yay! Jag fick en jättefin present från Syrran och hennes barn, som kom till användning direkt. <3 På lördag är vi bjudna på middag hos en väninna och hennes barn - känns väldigt trevligt att tänka på. <3 Innan middagen hoppas jag att jag skall få tummen ur och komma mig iväg med barnen på en shoppingtur i Piteå.

Imorgon har barnen friluftsdag. Norah skall åka slalom i Måttsund och Ruben skall vara på Södra Vinterstrand och pimpla, åka skridskor och busa i isborgen! G tar flyget till Åre på torsdag och tänker åka skidor med kollegor där. Han kommer hem på söndag.

En ovanligt händelserik vecka för den här familjen. <3

En till lugn dag.

När vi installerat oss i nya huset igår, åkte G och jag och handlade mat. Barnen bönade och bad att få stanna i huset medan. Vi lämnade dem under stränga förmaningar att inte gå i poolen medan vi var borta.

Google maps ledde oss till närmaste Target och vi handlade middagsmat för igår och idag, plus frukostgrejor och litet annat smått och gott. Tanken var att vi skulle ha en hemmadag idag. Och det har vi haft.

 Barnen har badat nästan hela dagen. Mitt under eftermiddagen tvingade vi upp dem för mellis. Det tajmade bra, för medan vi fikade började det åska. Precis som det gjort så gott som dagligen. Det märks att det är regnperiod, men tack och lov så är det inget bekymmer. Regnet är oftast kort - kan vara rikligt dock. Det kan åska, men inte alltid. Och värmen är kontinuerlig. Om det är dryga trettio grader innan, så sjunker det barmhärtigt till strax under trettio medan det regnar. Sedan upp igen. Höstrapporterna som syns i våra FB-flöden gör att vi känner oss stillsamt välsignade som får ladda med så mycket sol och värme.

Barnen chillade inne med bok, spel och tv, medan G och jag testade bubbelbadkaret i vårt badrum. En dusch på det med hårtvätt och jag kände mig som en ny människa. Efter middagen hoppade barnen i plurret igen. G och jag har under dagen resonerat och studerat en guidebok och vi klurar på att ta bilen imorgon till en fin strand ett par timmars körning härifrån. Måste ju prova att bada i Atlanten också!

Vi avslutade kvällen med att se på nästan hela "Apollo 13". Det var väldigt lyckat! Särskilt Norah kände igen flera av byggnaderna och uppskjutningsramperna och raketen som vi såg med våra egna ögon i förra veckan. Det kändes väldigt speciellt för mig själv också. :-) Barnen har ju börjat känna igen skådespelare också och kände direkt igen Tom Hanks och Gary Sinise, som de ganska nyligt såg i "Forrest Gump". Ytterligare lyckat var det när Gary Sinise var vår kontakt här på jorden, när vi begav oss ut i rymden i ett av simulatoråken på Hollywood Studios i förrgår. ;-D

Norah somnade till slut i soffan, så vi får se slutet av filmen en annan dag.

Två tänkbara evenemangspunkter.

Kort bara, för jag skall gå och sova - i New York bjussar man på (oftast) gratis både filmer och konserter under bar himmel på sommaren. Här är de kompletta listorna på filmerna och konserterna.

Spanar på möjligheten att se "Big Hero 6" på Intrepids flight deck (start- och landningsbanan antar jag). Hur koolt vore inte det! Den filmen kändes mest lämplig för oss av de som går medan vi är där och så får vi då äntligen besöka det gamla hangarfartyget.

Hinner kanske inte med mer.

Ny favoritfilm.

Som vi har längtat efter "Zootopia"! Vi har sett trailern säkert tusen gånger (nåja...) och väntat. Nu har filmen gått ett bra tag och jag höll på att räkna ut den. På slutet när man flyttar filmerna till de minsta salongerna, vill jag inte slösa pengar på att se dem på bio. Men så blev det typ barnens bio i söndags och alla filmer gick för halva priset fram till klockan tre och filmen i fråga gick på näst största salongen, så då fanns det inga tvivel mera.

Vi bänkade oss med både godis och popcorn och njöt av filmen!

Jag vet inte om jag är särdeles barnslig eller vad det är, men jag älskar Disney och deras magi! <3 Och jag tror jag skrivit det förr, det om att dagens barnfilmer är så, så himla bra! Många detaljer, skämt och budskap är riktade direkt till den vuxna publiken. Temat och historien är alltid väldigt bra och genomtänkt i de stora filmerna - här är den lilla kaninen (tjej) från landet som vill göra karriär som polis. Jag svär, när hon kommer med tåget in till den stora staden, kände jag hur det kändes och ögonen tårades av hennes lycka och ambition. En sådan som hon har aldrig varit polis, men hon klarar utbildningen och blir placerad mitt i storstan. Stort, viktigt tema med att alla olika djur levde tillsammans i den stora staden.

Den nybakade polisen får en perfekt motvikt i koola räven, en underdog som lever litet vid sidan av samhället (kan man förresten bli litet småkär i en räv? ;-)). Filmen hade sina småläskiga ögonblick som särskilt Ruben var tvungen att bearbeta under dagen efter vi sett filmen. Längtar redan till vi får se den igen, på engelska.

Låten från filmmusiken som nog alla hört, har precis gjorts en cover på av Home Free, där man också får se den nye medlemmen. Håll till godo - först originalet, med snuttar ur filmen och sedan Home Free's version.

Inte den bästa filmen.

Men som barnen gillar den! Å herregud... Så - den här scenen satte gårdagens rubrik. Vi började se filmen igårkväll (förlåt syrran och S!!) och har sett den färdigt ikväll. Den är en Netflixproduktion och det är nog westerntemat som gör att jag alls tolererar den.

Vi hoppade över två sekvenser som vi ansåg inte borde landa på Tobias näthinnor och för övrigt hoppas jag att några anspelningar med mer vuxet innehåll fritt svepte förbi ovanför barnens huvuden. Vi har sett filmen en gång med Norah och Ruben tidigare. Scenen i klippet här nedan tittade vi på ett antal gånger efter filmen ikväll och ja, den kan nog mycket väl vara filmens höjdpunkt. x-)

Jag hoppas att Tobias skall sova lika gott inatt som han gjort de andra nätterna. Tänkte imorse att nu har han acklimatiserat sig, då han fortsatte att snusa inne i Rubens rum, med dörren på vid gavel och alla vi andra vakna och på gång med att ställa i ordning frukost. <3

Önskeprojekt.

Alltså, mormor:

Cheshire cat, från filmerna om Alice i underlandet.

Stitch. 

Toothless. Den här underbara draken som vi älskar mer än mest just nu (igen)!

Vi ser film, pratar film, minns Paris och nu önskar sig barnen de här. :-) Vi lägger in en långtidsbeställning - någon gång, när lusten faller på kanske de blir till. Vi får hjälpas åt att söka mönster (de finns, men hittills har jag bara sett mönster på engelska).

De här figurerna står högt på önskelistorna också, som mjukisar. <3 Måste browsa webben!

Den _var_ bra.

Den här morgonens present var alltså biobiljetterna, dolda i slutet av en skattjakt som G roddade ihop kvällen innan. Vi åt frunch och rastade Axi. Därefter var det bara att dressa på sig och knata iväg mot stan. Jag hade frågat Norah om hon ville prova att marschera in till stan med mig, det vill säga gå i rask takt.

Hon ville och hade inga problem att hålla jämna steg med mig. Jag marscherade inte i mitt värsta tempo (det orkar jag knappt själv ! ;-D), men höll bra fart. Sista fjärdedelen märkte jag att Norah började sagga litet, men det var ingen kris. Hon gick på till vi var framme utan att klaga.

Så bänkade vi oss och redan i inledningsscenen kunde jag konstatera att dagens Star Wars v e r k l i g e n gör sig i 3D! Herregud, vilket djup och vilken tydlig 3D-känsla det blev. Rymden blev riktigt rymdig och miljöerna - herregud - det var miljöerna som gjorde starkast intryck på mig. Storyn var bra och har man sett de tidigare filmerna, så gick ju hjärnan igång vid mer än ett tillfälle, då man var tvungen att klura på hur det ena förhöll sig till det andra.

Åtminstone en gång frustade jag till av skratt, vilket är ett gott betyg och annars var det en del småfnissanden. Det var bra action och rätt så mycket känslor. Så så bra! Superlycklig att barnen fick se den här på bio också. Någon gång under filmens sista tredjedel, klack det till i mig av lycka då jag liksom "kom på" att det faktiskt kommer två filmer till. Yay!

För att det säkert skulle ske, hade jag lagt in i kalendern att vi skulle fika på stan sedan. Det är ju sista lördagen innan jul, så det var festligt, folkligt och fullsatt på stan kan man säga. Vi hade märklig tur och fick plats på Espresso House i Smedjan, där vi myste ihop det i ett hörn och fikade.

Imorgon smäller det!

Eller åtminstone gäller det! It's time for Star Wars! Och vi är helt redo.

Jag går alltid alldeles för långt, jag vet. Så jag har putsat 3D-glasögonen. Jag har bett G att göra en skattjakt till morgondagens adventspresent (ytterst sporadiska i år och endast sådant som de behöver), som alltså är biljetter till den nya filmen (klart barnen behöver dem!). Barnen älskar skattjakter, så det blir kul!

Bara Star Wars-affisher. Inga andra. Väldigt snyggt. :-)

Som vanligt tror jag att vi vuxna [jag] är mer upphetsade än barnen. Norah berättade häromdagen att en tjej i hennes klass skulle se filmen på söndag och  "-mamma, den är från 11 nu!". Oj, är den, fick jag ju lov att säga och att jamen då får vi lov att titta på biljetter då. Men det är nog fullt nu sade jag och det trodde Norah också att det var. Inombords fnissade jag nöjt för mig själv, rusig av stillsam lycka över ännu en lyckad överraskning!

Vi bänkar oss på bion redan klockan tolv. Efteråt har jag önskat att vi skall gå och fika på stan hela familjen. G har missat Rubens konsert och Norahs födelsedag, vi missade helt skyltsöndagen och nu vill jag julmysa till det litet. Barnen gillar konceptet - det är bara G som får stålsätta sig. ;-) Inköp av julgran står på morgondagens agenda också.

Vi har bett att pappa kommer in och håller Axi sällskap då hon varit ensam en stund, så äter vi middag ihop efteråt allihopa.

Film!

Jag har sagt det förr, men säger det igen - så otroligt glad jag är ändå att vi fick barnen när vi fick dem. Det är ju omöjligt att säga om G och jag skulle ha sett så mycket animerad film om vi inte hade haft barn - vi hade säkert sett någon.

Men nu, med barnen som svepskäl, får vi ju se hur mycket som helst! Jag kanske borde skriva jag istället för vi, men G hänger ju i soffan lika mycket som resten av oss när det drar igång animerat. Vi har helt klart börjat se massor med icke-animerade filmer med barnen, vilket också är kul - vi får ju orsak att se om filmer från förr. Så på sistone har vi till exempel sett alla tre "Tillbaka till framtiden"-filmerna med barnen. Väldigt roligt faktiskt! Vi har också provat ett par av Indiana Jones-filmerna. Jag tycker det är kul nu när barnen börjar lägga märke till skådespelarna, känner igen att "-men det är ju han som spelade...".

Här ovan är i alla fall en julhälsning från en del av karaktärerna i en ny film som vi ser fram emot. Vi som haft en del husdjur genom åren, frustar av skratt eller åtminstone småfnissar. :-D Kolla gärna trailern på filmen här.

Det finns en till trailer som nog är bland det roligaste jag sett (finns visserligen mycket som är väldigt roligt). Den är helt fantastisk! Studera djurens ögonrörelser, minspel och kroppsspråk. Ren njutning och det är animerat igen!

Sifferövningar. Eller åtminstone årtal.

För 38 år sedan tog pappa mig med på den första Star Wars-filmen. Det var 1977 och jag var elva år gammal. Jag älskade filmen och älskar den än idag. Genom åren har vi sett om de existerande filmerna flera gånger och de sista två åren typ har vi sett alla filmerna igen, säkert ett par varv, med barnen.

Jag höll redan från början reda på att George Lucas planerade tre trilogier. Längtan var stor efter varje ny film. Lika stor var sorgen då Mr Lucas deklarerade att han inte skulle mäkta med att göra den tredje trilogin. Så hände något. Kanske var det Disney som hände. Och nu har den första filmen i den avslutande trilogin premiär i nästa vecka. :-) Genialt nog kommer den här omgången filmer rätt i kronologisk ordning och det är helt okej att Harrison Ford har åldrats. ;-)

Senast i början av denna vecka var åldersgränsen på filmen fortfarande satt till 15 år och hela familjen fick lov att inse att vi inte skulle få se den här filmen på bio. Det fanns ett litet halmstrå och det var att så länge en film inte är granskad, så sätts automagiskt åldersgränsen till 15 år. Inatt när jag inte kunde somna (hej hej syrran! <3), såg jag då att man tydligen äntligen granskat filmen och nu var åldersgränsen satt till rimliga 11 år.

Premiären är en onsdag och barnen går fortfarande i skolan då. Så tre dagar senare, på lördagen, går vi och ser filmen hela familjen. Laddade med 3D-glasögon och godis på jullovets första dag blir det åka av! Och då har Norah just fyllt elva år!

'Tis The Season.

Well well well..! Upptäckte just en liten film som har premiär idag på Netflix. En kort en, en knapp timme. Full med stora skådisar. Den blir det att titta på någon gång under helgen!

Den utspelar sig på bästa stället, den bästa tiden - i ett snöigt New York. Jingle-jingle-jingle-away!

En riktigt skön söndag.

Lyxmorgon.

Norah och jag fick sovmorgon till nio (efter att ha släckt för natten före midnatt!). Japp, Axi sover hela nätter nu. :-)

Hörde fragment av Ruben och Göran då de okristligt tidigt steg upp och kravlade sig iväg för rävjakt klockan sju på Hindersön.

Norah och jag har nu haft värsta myset med extra knorr på frukosten som tranbär, oststavar och kexchoklad. Vi åt i soffan och tittade på "Hancock" under tiden. Will Smith gör nästan bara bra saker och den här hade jag glömt mycket av. Den är bra!

Årets första.

Känner mig exakt så här, oroväckande ofta. :-D

Den här filmen skall vi se på bio med barnen.

Kan konstatera att 2014 blev mitt tredje mest produktiva bloggår och det känns riktigt bra!

Varav hjärtat är fullt.

Siamesiska tvillingar åtskilda vid födseln? Herrejösses, nu får han lov att komma hem till mig igen...!

Den lille adepten från Pixar's "Lifted".

Fredag kväll.

Vi var som vanligt i stallet i eftermiddags, där Norah fick rida Zoraija barbacka. Ponnyn hade fått skav av sadelgjorden och fick därmed gå utan sadel. Som tur var, är hon en snäll häst och väldigt lätt att sitta på, så Norah red lektionen själv i både skritt och trav.

Norah och Tuva fick erbjudande om att byta grupp och därmed hoppa upp ett snäpp i nivå. Ridfröken tycker att de behöver fler utmaningar. :-) Det skulle bli klockan fyra på tisdag eftermiddagar och det bör kunna fungera med en enkel justering av mitt schema. Vi beslut att fundera litet på saken, barndomskamraten och jag.

Vi funderar och klurar på vilka vuxenfilmer vi kan se med barnen och med tanke på de senaste dagarnas bedrifter ute i rymden, så kändes den här filmen perfekt. Man håller på med värsta rymprojektet i Rubens klass också, vilket framgår i hans frökens blogg.

Det är alltså "Armageddon" som vi sett. Faktiskt en av mina favoritfilmer och den höll lika bra idag. Filmen har 16 år på nacken och Bruce såg bara litet yngre ut. Han är definitivt en filmfavorit också - jag uppskattar mycket hans actionfigurer, som så gott som alltid lyckas blanda upp det actionpackade med en glimt i ögat, vilket gör filmen dubbelt så bra.

Filmen innehåller några riktigt hjärtknipande scener och nog baske mig trillade tårarna då stridsplanen precis i slutscenen gör den där fina formationen, där ett av planen viker av för att symbolisera den/de man förlorat. Barnen hängde med hela filmen och ämnet var som sagt klockrent och inbjöd till fler funderingar helt i linje med de som funnits under veckan.

Och så själva kalaset.

"Practice makes perfect" säger man ju och det här kan mycket väl ha varit vårt mest lyckade barnkalas hittills. Tror barnen varit nöjda med sina kalas gubevars, men jag - jag - var också nöjd den här gången. Mest för att jag nästan inte kände mig stressad alls.

Vi hade klart för oss hur det skulle gå till. Handlade igår. Packade godispåsarna igår efter Ruben lagt sig och pyntade upp huset till full Halloweenstatus. Jag klev som sagt upp och bakade. G hann dammsuga ett snabbt varv och hacka ingredienser till pizzorna som skulle göras, medan jag bakade och dukade. Vi hade också bestämt att kalaset skulle få pågå i tre timmar istället för två som vi alltid haft annars, vilket var jättebra. Annars blir det en stress också, att hinna med ett kalas på bara två timmar.

Medan vi väntade på att alla skulle dyka upp, satte barnen igång med att leka. Efter en stund drog G fram en låda med småraketer vi fått ärva av storkillarna i Älvsbyn. G lät pojkarna tända ett par raketer var och tände några själv också och det var förstås inget mindre än en succé!

Vi gjorde allting så enkelt som det bara gick. Pizzorna gjorde vi på de tjocka tortillabröden som är tänkta till pizzabottnar. Perfekt storlek och killarna fick välja topping efter egen smak. Vi hade inga lekar planerade, utan räknade kallt med den självgående dynamiken bland de här fem barnen. Ruben hade bjudit sex kompisar, varav två lämnade återbud och det blev en mycket behaglig storlek på kalaset.

Vi hade tillsammans med Ruben planerat in en stunds filmtittande, även det väldigt beräknande av G och mig. Vi räknade med att kalaset skulle gå ned litet i varv då, vilket stämde. I alla fall en kort stund. :D Men tillräckligt i alla fall för att G och jag skulle hinna få i oss varsin pizza vi med.

Sagt det förr - går det att sitta i/på något, så... :)

 Vi hade planerat att titta på någon av kortfilmerna om draktränaren, heh. Men medan pizzorna åts, började det pratas om alla möjliga vuxenfilmer av actionkaraktär och eftersom hela vår familj dras åt den genren, var vi inte nödbedda. :D Sagt och gjort, vi körde igång "Pacific Rim" och det var ju detta som gjorde att barnen inte kunde sitta stilla så himla länge.

Det lektes friskt både framför filmen och vid sidan om, vilket kändes rätt. Ganska snabbt antog Ruben och Anupong karaktärerna av två jaegers, vilka manövrerar synkront för att styra jättesuperenorma robotar. Fick några roliga bilder av det!

Styr man en jaeger så. :D

Då det efterfrågades (hade de inte frågat efter godiset, hade jag tänkt dela ut det vid hemfärd), delade jag ut de förberedda godispåsarna. Så när vi bröt för fika senare, var det ju tydligt att det bara ryms så mycket pizza, godis och fika i en barnmage. Ruben var jättenöjd med sitt kalas!

Radar snusade och sov mitt i allt.

Direkt efteråt packade vi ihop oss och drog till Örarna och åt palt i byahuset med pappa. På vägen dit stannade vi i Bensbyn och hämtade upp Norah som sovit hos Tuva från igår efter ridningen. Hemma ikväll har vi sett "Mr Peabody & Sherman" och nu har jag gjort exakt det G sade att jag skulle komma att göra - tagit ut tidsomställningen med en gång.