Nu plogad isväg.

Vi skulle på Hembygdsföreningens årsmöte idag och styrde därför ut på ön. Trafiken var litet kaosartad redan på väg ut, väl uppe på ön. Det var många bilar åt båda håll och vi fick packa ihop oss så många som möjligt i varje mötesplats för att kunna passera varandra i kolonn. När vi kom ut, väntade kaffe och hembakt semla och det var inte svårt att ställa in besöket på årsmötet, då det hördes om ytterligare kaos på vägen in till byn.

Såg kommentar ikväll på FB om att Jopik haft sin brådaste dag hittills, vilket alltså avspeglades i trafiken. Någon fyndig person föreslog att man skulle starta en bärgningsfirma ute på ön också, vilket inte vore dumt de här veckorna isvägen ligger. :-D

Barnen lekte länge ute. Det är roligt och intressant att snöhögar fortfarande lockar till sådan lek! Axi var ute nästan hela tiden vi var där. Med barnen och ensam. Hon gillar också att vara ute. <3

Här hemma har vi i avslappnad form avnjutit Mello. Ingen av oss tittade särskilt noga, Ruben inte alls. Han hängde i sin soffa med WoW och YouTube och resten av oss umgicks framför tv:n med varandra och litet internet.

Pokémon GO hänger med - här kör vi ned på isen. :-)

Svärmor hade förberett middag, vilket vi inte tackade nej till trots att vi själva också förberett litet ( = plockat ut fisk från frysen). Så stekt hare och pressad potatis, en god sås samt rivna morötter. Rejäl, lokal mat och väldigt gott.

Stigande dagstemperaturer, omkring fem grader varmt på dagen och så snabbt fallande mot eftermiddagen till flera minus, ledde till att det blev dimma.

Solnedgång och väldigt vackert på isen.

Halvvägs.

200 candy till min buddy, Magikarp. Kan inte fatta att jag inte tidigare insåg att det var just den pokémonsen jag borde ha till promenadkompis eftersom den skall ha så feruktansvärt många candy innan den går att evolva. :-)

En lugnare dag.

Vi bestämde att vi idag bara skulle rekognosera nöjesparkerna och ordna biljetter. Fast först skulle vi sova ut och det gjorde vi. G längst. Jag väckte Ruben när det blev dags för mig att hoppa i poolen (premiär för mig) och då hade Norah redan badat i närmare en timme. G kom upp så småningom och badade han med.

Barnen badade och badade och badade och hade röda ögon och dimsyn när vi tvingade upp dem ur vattnet för brunch. Norahs besvär hängde kvar om än i avtagande, en stor del av dagen. Då vi handlade för middagen, köpte vi ett allergipreparat, ögondroppar. Helt otroligt - en droppe i vart öga och allt det röda i Norahs ögon släcktes ut på den stund det tog att köra hem till huset.

Barnen har fått nya springskor - de svarta i förgrunden. Ja, jag kan ha dem också... :-)

H-e-r-r-e-g-u-d så stort det är..! Vi körde och körde och körde. Fick åka transfer från parkeringen till parkingången. Till den ena parken alltså. Den ena av fyra. Och så har Disney två vattenparker här någonstans också.

På vägen tillbaka kom till slut regnet. Lagom till ett fikastopp hade det redan slutat regna. Och åskan kom aldrig nära ikväll.

Barnen hann bada en stund till ikväll medan G och jag förberedde middagen. Efter maten var det badstopp för både hud och ögons skull. Ruben har spelat, Norah kollat på Netflix och G och jag har brottats med att planera första dagen i The Magic Kingdom imorgon. Nu är det dags att gå och sova.

Och litet till.

Ville bara visa en del av det jag skrev om.

Nick Wilde. Sorgligen med trasiga öron hos oss.

Norahs sommarklänning. Mycket förvånad över valet och den är än så länge oprovad, så vi får väl se hur det går när hon provat den.

De här valde Norah lika enkelt som klänningen. Jag mumlade något om att titta i fler affärer, men Norah sade att "-jag gillar de här." och avslutade liksom diskussionen. Kände då igen hur lik G hon är i vissa avseenden. Bör ju vara glad förstås att vi inte behöver söka skor över hela stan.

Den här var för kool för att få hänga kvar på affären! En del av fjällen är blankt silvriga och ormkroppen hänger runt nacken på baksidan. Och så heter Rubens arbetsgrupp just "Swag". :-)

"-Kirby-byn!"

Ruben utropade med ytterlig förtjusning när vi åkte hemåt ikväll efter judon och mötte en buss.

Ruben har ganska lätt för att kasta om bokstäver i långa ord, i alla fall i högläsningen. Jag fick rådbråka hjärnan en liten stund, innan jag skrattande kom på att det var bussen till "Kyrkbyn" vi mött. :-D

(Kirby är förstås en liten spelfigur.)

Firad!

Vi åt bara en helt lätt frukost hemma på morgonen och hängde en stund framför en film (ser om gamla "Ghostbusters"-filmerna med barnen. De höll mycket bättre än jag väntade mig.) under tiden. Sedan färdigställdes packning och förberedelser och så drog vi.

Hemmagastronomin och brunch visade sig vara målet. Ljuvligt. På bilden ovan hade vi tagit oss till efterrätten/fikat, med smoothie i lilla glaset och kokkaffe i koppen. Mätta och belåtna rullade vi vidare.

Vi landade på Havsbadet där det var bokat familje-VIP. Vi mumsade frukt och endast sparsamt med godis innan vi sedan knallade iväg till äventyrsbadet. Efter badandet duschade vi på rummet och gjorde oss klara för middagen.

Rolig feature i de här rummen. Glad att vi bara hade två barn med oss. Heh.

Tobbe Trollkarl. Vi vuxna skrattade gott mer än en gång och barnen var förtjusta i den rätt så fysiska trolleriföreställningen!

Har alltid varit förtjust i de här små budskapen som ibland gömmer sig inuti en del korkar.

Vi fick en skön sovmorgon idag - båda barnen sov gott trots en del spring i den lååånga korridoren som ledde fram till vårt rum. Vi hade kunnat bada idag med, men vi skippade det. Istället åt vi frukost i lugn och ro och tittade efteråt en stund på Vasaloppet med en kopp kaffe.

Innan vi åkte hem var vi en stund i Skeppet, där det finns diverse aktiviteter att syssla med. Norah och Ruben ville spela minigolf, så sagt och gjort. G och jag gick runt utan klubbor och jag skrattade ibland hejdlöst.

En olycklig kombination av sockar som snurrade osedvanligt lätt runt mina fötter och de böljande banorna, gjorde att jag lyckades falla också. Fötterna gled bara undan för mig! Det hände flera gånger att en fot gled och jag höll på att falla och till slut så föll jag förstås. Jag landade på samma höft som när jag föll i slalombacken för några veckor sedan och visade det sig, även på ena knät. En elak bula reste sig omedelbart på knäets utsida. Jag var riktigt öm där sedan, men nu känns det bara helt litet.

Alternativ spelställning.

Eftermiddagen har avslutats som en vanlig söndag. Norah har varit på sin ridning; hoppning idag. Det gick jättebra! Fint avslut på sportlovet också.

Den här kvällen.

Idag kom mamma till oss igen. <3 Vi var rätt uppställda, då G planerat aktiviteter med några kollegor trots att det är han som har ledig dag idag för att vara med barnen. Jag har passat på att arbeta tre hela dagar nu, möjligen till min arbetsgivares förtjusning.

Spännande med automaten. :-)

G har tillbringat en lååång lunch på skjutbanan. De är flera skyttar på jobbet, plus en vapensmed (!), så de har roat sig kungligt tror jag. Förstås jättebra att vara sociala på det sättet ibland.

För att ytterligare komplicera logistiken, så hade jag planerat in barnens tredje och sista injektion med vaccin mot hepatit A och B idag. Pappa ryckte ut och var här med Axi, medan jag tog mamma och alla barnen i mammas bil till jobbet. Efter injektionen vill man hålla koll på eventuella akuta reaktioner i 20-30 minuter, så de tillbringade vi i vårt personalrum. Det dracks choklad och kaffe och eftersom jag jobbar på stället, fick barnen välja sig mer än en sak var för att de varit extremt koola vid injektionen. <3 David fick också välja! Sedan promenerade de hem, så de har fått en ordentlig promenad idag.

De här djuren fick följa med hem.

G fortsätter att vara social ikväll, nu med ett par medlemmar ur den gamla hamnstyrelsen. Så han drog för en stund sedan, skjutsad av mamma som minsann också är ute och socialiserar sig! Hon bad att få ledigt ikväll, då Överkalix PRO-förening besöker Tunas PRO och där blir det motionsdans. Mamma strålar ihop med bästisen hemifrån.

Det är dem båda så väl unt! Jag känner också tydligt att jag är grymt nöjd med att få vara hemma. Tvättmaskinen går, Norah är i sitt rum och pysslar, Ruben och David hänger i spelsoffan med Minecraft och jag hör dem resonera oupphörligt. Intet en irriterad ton dem emellan! Axi sover och jag s l a p p n a r av... :-)

När barnen lagt sig ikväll, tycker jag att jag känner mig värd litet Ben & Jerry's. Så det så.

Inte mycket behövs.

Man-får-skylla-sig-själv-när-man-ställer-fram-ett-fat-med-oststavar-och-mumlar-litet-om-kaplastavar-samtidigt. :-D

Cirkus.

Jag tror att jag inte varit på cirkus sedan syrran tog mig med på en föreställning orkestrerad av Robert Bronett (Levade Noble Horse Gala), där det bara var hästar och människor som uppträdde. Jag vet att jag varit på cirkus som tonåring/ung vuxen och säkert som barn också.

Jättefina prickiga småhästar var med i alla fall. <3

Men inte på många år nu. Hade inte tänkt gå ikväll heller, men Barndomskamraten fick återbud av sin man och bjöd med mig istället. Sedan tidigare var det bestämt att Norah skulle följa med dem och Tuva.

Alltså, ett gäng exotiska duvor med jättelånga fjädrar runt fossingarna lyckades fängsla. Släng in en vit fluffig vovve som assisterade ibland och Norahs fulla uppmärksamhet var väckt. :-)

Föreställningen var bra!! Kan livligt konstatera att cirkus skall upplevas live. :-) Jag har försökt se cirkus på tv med barnen genom åren, men det har inte lyckats intressera vare sig dem eller mig. Men attans vilket tryck när man sitter intill.

Var bara stillsamt besviken på att herr cirkusdirektör nämnde både tinker- och frieserhästar, men inte hade med dem i föreställningen. Hrrmpf..!

Till och med clownen var bra! Va! De brukar ju annars vara rätt så tråkiga, deras nummer är långdragna och förutsägbara. Det här var ett nummer som bara gled in över oss i en kort paus medan manegen byggdes om. En jättestor men lätt kub fluffades runt av alla i publiken som kom åt den.

Illusionisten var seriöst bra. Även här fick Norah stora ögon emellanåt.

Sockervadd - o ja. :-)

Firar med fika!

Vi firar idag att Ruben är färdiglappad! Vi har kämpat väl tydligen, optometristen var nöjd. :-) Ruben är nu liksynt och har full syn på båda ögonen _med_ glasögon. Vi har tränat med lapp i cirka ett och två tredjedels år och glasögon sedan i oktober i höstas.

Enligt optometristen har Ruben endast ett litet synfel och ett litet brytningsfel och han skelar ingenting. Hon förutspår att Ruben kanske i 15-16 års åldern inte längre kommer att behöva/vilja ha glasögon.

Hädanefter skall Ruben kolla sin syn hos optiker - efter åtta års ålder skall det tydligen kunna gå bra (tänker på tålamod och koncentration...). Om det inte går bra, får man ringa ögonmottagningen på sjukhuset.

Första rutinmässiga synkontrollen för Rubens del skall ske om cirka ett och ett halvt år, eller tidigare om han påtalar det eller vi märker något.

Jag måste verkligen säga att Ruben inte uppfyllt mina negativa förväntningar i samband med att han blev glasögonbärare på en enda punkt. Han har aldrig förlagt dem och de har aldrig gått sönder. Ta-i-trä! ;-) Däremot är de nästan dagligen så otroligt kladdiga att man själv blir akut tårögd när man kastar en blick genom dem. :-D

Grön biskvi, som smakade litet som Piggelin. Väldigt gott faktiskt!

Ruben impades av snön som låg på taket högt, högt där uppe och jag fick för mig att vi skulle dokumentera det. Ruben hakade omedelbart på. Färgåtergivningen blev ju helt knas och var inget jag orkade bry mig i just då.

Jag tyckte att detta i alla fall var väl värt att fira. Vi fikade och for sedan i snögloppet till Storheden, där vi besökte Toys'R'Us och Skylanders-figurer inhandlades. Det var genuint roligt!

Fotade kullen på barnens skolgård, som nu är minst dubbelt så hög som den är i original.

Bjuder på en vy över hur högt det är. Tror det är typ 10-12 meter högt. Eller fem våningar på ena sidan av "gatan" och sex på andra.