Lättsammare.

Jag var till frissan igår mitt på dagen. Senare på eftermiddagen var det Rubens tur. Den långa luggen var svår att tolerera för Ruben, så den kortades av och hela frisyren klipptes igenom. Eftersom jag inte hann äta lunch innan jag promenerade in till stan till min klipptid, så smög vi till oss ett fika sedan när Ruben var klar, trots att det var alldeles för nära till middag. Vi hade så himla kul!

Oh happy day!

Det trevliga och ibland angelägna programmet "Jills Veranda" börjar sin andra säsong den 11:e november (inser att det ju är i övermorgon!). Vi såg med rätt stor behållning den första säsongen. Min dragning till countrymusiken har inte direkt minskat sedan dess. Utan att ha riktigt koll, verkar det som att fler av hennes gäster i år faktiskt är sångare, vilket känns bra då alla framför både egna nummer, samt ett nummer ihop med Jill också.

Kan inte påstå att min längtan till USA minskat heller. G och jag fyller båda 50 år nästa år. Mer än hälften av de åren har vi följts åt, vandrat vid varandras sida. Alltså, jag menar - borde inte vi få ta en tur dit över igen?!

Seinabo Sey sjunger "Oh Happy Day".

Jag tillät mig s e r i ö s t nattsuddande igårkväll. Fördelen var att jag var vaken då G tog mark i Korea. Väldigt skönt att veta att han landat som han skulle där. Nackdelen blev att jag inte vet om att jag stängt av min väckare. Norah väckte Ruben och mig sex minuter över sju och en timme senare rullade barnen iväg mot skolan i god ordning. Själv var jag ute med Axi i nattlinnet.

Axi bäddade ned sig i vårt duntäcke som nu ligger i tvättmaskinen, medan hon konstaterade att matte nog var galen som höll henne vaken strax innan midnatt.

Ledig dag idag. Torktumlaren går med nattens tvätt. Nu skall jag ordna frukost åt mig själv och se om jag möjligen knoppar in litet i soffan sedan. Därefter kommer nog mamma rullande!

Plus och minus.

I fredags blev vi ett hjärta rikare här i huset. Imorse åkte ett annat hjärta ifrån oss. Mitt på dagen idag kom ytterligare ett annat hjärta hit. Alldeles nyss tog jag upp det yngsta hjärtat här i huset för ett nattligt toabesök. Det lilla hjärtat pratade stillsamt i sömn medan jag hjälpte honom upp ur sängen - kanske drömde han om det svulstiga fikat vi fick oss idag?

Maken.

Med smörgåstårta (svärmors) och tårta (min) och i alla fall föräldrarna samlade, så passade vi på att fira G's födelsedag också, en dag tidigt. Norah och jag hjälptes åt att garnera tårtan, som blev väldigt smarrig.

Norah älskar skattjakt och sydde ihop en fantastisk en åt G på bara några minuter. Hon skrev ledtrådar och placerade ut lappar i huset och när G hade samlat ihop alla, visade det sig att sista ledtråden fick han pussla fram med hjälp av bokstäver på baksidan av alla lapparna. Intrikat och skickligt påhittat av Norah!

Presenten han fick var från syrran, mamma och pappa - en mojsig skägglotion som jag skulle köpa åt honom i London (men vi hann ju inte!), men som nu syrran skickat efter åt honom. Barnen och jag ger honom en klippning och skäggtrimning på en snajsig salong i Stockholm (sist G klippte sig hos frisör, var när vi skulle gifta oss).

Nu hög tid att gå i säng, händer mycket imorgon! Och ä l s k a r den här fotoappen som Norah var först med att använda (hos oss), den med det litet märkliga namnet "B612" (dess enda nackdel är att man inte kan skicka in en redan tagen bild i den för redigering, utan man måste fota direkt med den. Men den har grymt snygga filter!).

Ruben.

Norah.

Resa.

Reser så sällan. Reser ännu mera sällan utan familjen. Har under det senaste året känt mig mer nära mina barn än någonsin. Kanske för att de börjar bli stora. Kanske för att deras vuxna personligheter börjar skymta. Kanske för att jag behöver dem mer än någonsin förr. Jag älskar dem så mycket!!

Så mycket att jag har akut svårt att glädja mig åt morgondagens avfärd. Allt löser sig, det vet jag. Bara jag sitter på planet bredvid mamma och vi får påbörja resan först mot syrran och sedan tillsammans till London. Då kommer jag att tycka att det är riktigt kul!

Tänk att den där navelsträngen skall måsta klippas av så många gånger...

Ett år har gått igen.

En bit fantastiskt skum av Ruben. <3

Ett halsband med liten silverfärgad häst, blingiga hästskoformade örhängen matchad med blingig liten knopp att också ha i örat av Norah. <3

Det var bara en tidsfråga. Norah fick köra skoter själv idag, från långt ute på Lillfjärden. G och Ruben satt i pulkan bakom.

Bra promenad in till byn och årsmötet i hembygdsföreningen.

Grymt gott fika efteråt - kladdkaka, toppad med grädde och geléhallon.

G skulle såklart fram till kanten. Så mycket öppet vatten, så tidigt. Det här är precis utanför ön, där Ostisund och Jopikviken går över i varandra. Av G fick jag ett presentkort på det stora servicepaketet till min cykel. De hade tipsat honom om att komma in med cykeln inom de närmaste två veckorna, för sedan kommer det bara smälla till så är de överhopade med arbete. Vår!

Mina.

Bröllopsdag.

Förra året hade vi varit tillsammans i tjugofyra år, eller, uttryckt på ett annat sätt, halva våra liv. Nu har vi passerat tjugofem år tillsammans och idag har vi varit gifta i hela sju år! ;-)

Vi firar stillsamt efter en vanlig arbetsdag med te och Aladdins jubileumslåda från ifjol. På fredag firar vi litet mera, med en ledig dag tillsammans. Programmet för dagen är inte helt spikat, men förslaget jag lagt fram är extremt likt det vi gjorde ifjol. :-)

Varav hjärtat är fullt.

Siamesiska tvillingar åtskilda vid födseln? Herrejösses, nu får han lov att komma hem till mig igen...!

Den lille adepten från Pixar's "Lifted".