torsdag 13 december 2007

I sanning ren och skär förundran

Ruben somnar själv, rätt stillsamt och odramatiskt, medan någon av oss läser för Norah. Ruben sover hela nätterna. Om han vaknar och kvider, somnar han om själv. Norah sover. Hon kommer inte alltid till oss på småtimmarna, i alla fall inte just nu. Det har aldrig varit något problem i och för sig - det är helt komplikationsfritt att leda tillbaka henne till sin säng.

Följaktligen skulle G och jag kunna sova också. Om vi bara lade oss. Nu är det värre än någonsin. Nattning vid 01- och 0130-tiden är tyvärr inte ovanligt. :O]

Det är ju så mycket nu. Pumlor. Julgardiner. Packning. Packning. Packning. Fundera. Packning. Tvätta. Julkort.

Vilket för mig in på våra inbjudningskort, som vi fått, skickat och med säkerhet vet att en del redan fått. Så roligt!

Jag har jobbat litet mera sista tiden. Roligt på mer än ett sätt. Jobbigt också, eftersom jag är så trött. Tyckte dock att jag fick ihop det viktigaste idag och det känns skönt då jag nu skall vara borta från jobbet till mellandagarna.
Jag har haft väldigt många patienter som behövt tolk på sistone och jag har haft förmånen att få ett par fantastiska tolkar vid två patientbesök. De samtalen har jag levt gott på - de har gett mig glad energi som räckt arbetsdagen genom.

Det är enormt stimulerande _och_ krävande att arbeta med människor. Jag kunde omöjligen ha ett roligare arbete.

Inga kommentarer: