
Vovvarna hälsade i alla fall lyckat och jag och herrn i änden på det andra kopplet började förstås att prata. "-Det här är en lånehund" sade jag. "-Det är det här också" svarade han. Och sådär fortsatte det. Hans lånehund hette Silla. Rätt likt Smilla va? Att det var en golden nämnde jag inledningsvis. Alltså som Smilla. Hans vovve var tre år. Smilla är - just det - tre år.
Alltså - hur sannolikt är det på en skala vilken som helst? :O)
2 kommentarer:
Ha ha! Vilket sammanträffande, det är ju märkligt fantastiskt hur det blir ibland! :-D
:O)
Skicka en kommentar