Ny favoritfilm.

Som vi har längtat efter "Zootopia"! Vi har sett trailern säkert tusen gånger (nåja...) och väntat. Nu har filmen gått ett bra tag och jag höll på att räkna ut den. På slutet när man flyttar filmerna till de minsta salongerna, vill jag inte slösa pengar på att se dem på bio. Men så blev det typ barnens bio i söndags och alla filmer gick för halva priset fram till klockan tre och filmen i fråga gick på näst största salongen, så då fanns det inga tvivel mera.

Vi bänkade oss med både godis och popcorn och njöt av filmen!

Jag vet inte om jag är särdeles barnslig eller vad det är, men jag älskar Disney och deras magi! <3 Och jag tror jag skrivit det förr, det om att dagens barnfilmer är så, så himla bra! Många detaljer, skämt och budskap är riktade direkt till den vuxna publiken. Temat och historien är alltid väldigt bra och genomtänkt i de stora filmerna - här är den lilla kaninen (tjej) från landet som vill göra karriär som polis. Jag svär, när hon kommer med tåget in till den stora staden, kände jag hur det kändes och ögonen tårades av hennes lycka och ambition. En sådan som hon har aldrig varit polis, men hon klarar utbildningen och blir placerad mitt i storstan. Stort, viktigt tema med att alla olika djur levde tillsammans i den stora staden.

Den nybakade polisen får en perfekt motvikt i koola räven, en underdog som lever litet vid sidan av samhället (kan man förresten bli litet småkär i en räv? ;-)). Filmen hade sina småläskiga ögonblick som särskilt Ruben var tvungen att bearbeta under dagen efter vi sett filmen. Längtar redan till vi får se den igen, på engelska.

Låten från filmmusiken som nog alla hört, har precis gjorts en cover på av Home Free, där man också får se den nye medlemmen. Håll till godo - först originalet, med snuttar ur filmen och sedan Home Free's version.

Sjukt.

Bilden lånad från www.photonesta.com

Otroligt så länge det går att intala sig att man bara är trött och extra allergisk. Jag och barnen har varit "sub"-förkylda (det vill säga bara litet förkylda, långt ifrån så illa att vi behövt stanna hemma från skola/jobb) sedan en dryg vecka. Jag vet att jag tänkte "skit också..." när barnen simultant började snora i förra veckan och vi hade planerat att mamma skulle komma till helgen. Hon som nyss genomlevt en av sina saftiga förkylningar som spänt över två veckors tid typ.

Javäl, vi blev ju inte mer förkylda än så. Jag nattsuddade seriöst under helgen, men steg upp i vanlig tid ändå. Barnen fick nattsudda också och vaknade alldeles för tidigt. Summa summarum en klase trötta familjemedlemmar på söndag kväll. G var ganska fräsch efter sin fjälltur.

Jag gick till jobbet på måndag. Jag red på kvällen. Men jag kände mig så otroligt tung i kroppen och snorade oupphörligt. Var till slut tvungen att lyssna litet inåt och inse att jag nog var förkyld. Så igår stannade jag hemma från jobbet. Idag med. Och visst är jag förkyld. Inte bara trött och allergisk. Hittills har jag bara snorat och haft huvudvärk (den har jag haft sedan i söndags). Idag har jag börjat hosta litet, med betoning på litet.

Så nu har jag haft en riktigt hyfsad stund framför datorn. Ren lyx. Jag har studerat ett livsviktigt ämne en liten stund och jag har skrivit mitt livs längsta inlägg på FB (tänkte sedan att det borde ha skrivits här, men men...). Regnet öser ned och skall fortsätta att göra det till tidig kväll. Temperaturen har spottat upp sig till hela 5,7 grader, trots regnet, så det finns väl hopp om vår vad det lider. Ser just att det finns potential till riktigt gott väder när vi dimper ned hos syrran i nästa vecka! :-)

Nu skall jag ta mig te och en macka. Filtallriken åt jag imorse med resten av familjen. Och så skall jag slå på tv:n. Fast vad tusan skall jag se för något? :-)

Onödigt aprilväderaktigt väder.

Klass 1 varning var utfärdad för Norr- och Västerbottens kuster idag, med risk för mycket blötsnö. Vi har inte bytt till sommardäck ännu och för ett par veckor veckor sedan när det var en annan klass 1 varning, bidde det noll och intet av det utlovade ovädret, så jag iddes inte oroa mig.

Bilderna är från igår. Solen värmde försiktigt och Axi steg ut ur huset och gick och lade sig i solen. :-)

Istället klädde jag mig ordentligt när jag cyklade till jobbet. Faktiskt exakt likadant som jag klätt mig sedan jag väl började cykla. Så under hade jag mjukisar och t-shirt (har fortfarande linne under; för kallt att vara utan ännu). Ytterst hade jag mina skalkläder, mössa, mina korta gummistövlar och mina tunna vinterhandskar.

Ozzy 18 år, blir pensionär och flyttar till privat stall. Här är det Tuva som säger hejdå.

Ovädret hade inte alls startat när jag cyklade till jobbet och jag reflekterade över våra olikheter när jag mötte en cyklande ung man (25-35), som hade på sig trekvartsbyxor, sneekers och huvlös hoodie. Barhuvad, barhänt, barbent. Det är alltid någon som måste ta av sig kläderna först liksom. Temperaturen imorse låg kring ett par plusgrader och det hade börjat blåsa.

Det stod önskeridning på tjejernas ridschema och då tenderar det att bli gymkhana. Här hoppar Norah och Bella över ett litet hinder.

Jag såg sedan ovädret starta, bokstavligen. Jag satt på eftermiddagen i personalrummet då det började yra enstaka flingor över ett tak. Det blev snabbt snabbt fler flingor, så att det liksom syntes hur snöfallet förtätades. På tre, fyra minuter var det fullt snöoväder.

En avslutande reflektion så. I vinter har det inte kommit så mycket snö. Våra vanligtvis rätt höga snövallar blev aldrig särskilt höga och nu är de alldeles strax borta. Traktorn vi anlitar har varit till oss kanske fem gånger, förmodligen fler men inte fler än tio. Så G överväger att inte anlita traktorn till vintern.

Han har redan glömt snörekordet från förra vintern - det som äntligen knäckte rekordet från vintern då jag föddes. :-D

Vårfint.

Fast bara väldigt lokalt. Jag har tvättat fönster, medan mamma strykt gardinerna som jag sedan hängt. Teamwork, som vi testat förr mamma och jag. Mamma har gjort så mycket mer ändå - kokat sylt, rastat Axi, dammsugit, vattnat blommor, medan jag oftast servat ungarna i ett eller annat sammanhang. Eller jobbat. Guld värt!

Norah plitade ihop ett gratulationskort till Moas lillebror, som en fin gest (Norah var med som sällskap till Moa, inte som deltagare i kalaset).

Ställde i ordning fika till Ruben och Anupong, för dem att ta då timern ringde (medan mamma och jag förstörde pengar på stan).

SÅ fint golv. Ännu finare när man ser det i sin helhet. Alltså på Börje Olssons.

Idag åkte Norah till Leos med Moa, där Moas lillebror hade kalas. Norah var som en trasa när hon kom hem ("-Mamma, jag måste äta något... min mage känns som en tändsticka!"). Ruben fick ta hit Anupong och de fick börja med att gå på promenad med Axi innan spelhålan öppnade. :-)
Mamma och jag pausade gardinhanteringen och drog in till stan, där mamma hittade precis de tofflor hon tänkt sig till Harry. Vi hittade varsin överdel också och några nya nagellack! Innan vi lämnade stan, fikade vi på helt ombyggda och SÅ mycket finare Börje Olssons i Smedjan. Alltså, jag gillar min stad! Tycker den lyfter sig, nivå för nivå.

Luras litet med vinklar och så. Fönstret går bekvämt fritt förbi lampan. :-D

Radar, ja... han vill ut han. <3

Innan vi åkte hem till barnen, åkte vi till mataffären och fyllde på det mest essentiella. Döm om min förvåning när vi där, på Kvantum, hittade nagellack ur två sprojlans nya kollektioner från två olika märken. Har ännu inte lyckats hitta något ur de kollektionerna "på stan". Tjusigt av Kvantum! Undrar om någon inköpare där är intresserad av snajsiga nagellack? Hmm... har ju hittat en del "nailart"-redskap där också juh och kände mig litet förvånad redan då.

Axi och Radar busade mycket under kvällen, men till slut stannade de av.

Ett till gästinlägg.

Vi kan vara överens om att det inte går någon nöd på bojsen... :-)

Till mitt lilla hjärta.

Koolaste lilla hårborsten fick följa hem från matbutiken idag! Kunde. Inte. Motstå.

Jag har smusslat ned den i Norahs gå-bort-necessär, så hon får bli överraskad nästa gång hon skall sova borta.

Tyckte den var dubbelbra när jag vände på den och upptäckte en spegel!

Gästinlägg.

Låter G ovetandes blogga sig litet. Han skickar som vanligt i yttersta välvillighet fina bilder från sin tur. Just idag, jobbandes genom en arbetsdag som aldrig ville ta slut, med snöglopp hängande utanför fönstren, kändes det dock som att jag blev litet avundsjuk.

Bilderna talar väl för sig själva.