
Känns speciellt. Ens lilla telning sträcker sig vidare ut i världen. Och litet mystiskt! :O) Vi får inte se nämligen. Barnen separeras direkt från sina föräldrar, som vackert får fördriva de 45 minutrarna utanför danslokalen.
Redan efter ett par gånger, började Norah prata om att de andra barnen drack ur flaskor, att de hade vatten som de kunde dricka under tiden det dansades. Helt givet skulle ju Norah få en sådan, även om jag inte sade det till henne.

Så länge det går, så länge inte Norah själv blir väldigt förtjust i prinsessor, så skall jag inte bidra till det fenomenet. Det skall vara rackarns tuffa sessor i sådana fall! ;O)
Annars verkar det som att Norah är i någon fas igen. En del häftiga känsloyttringar har visats upp, ofta några per dag, de sista dagarna. Norah har inte känts helt återställd efter magsjukan, även om hon faktiskt överlag haft en sjusärdeles matlust de senaste dagarna. Och det är vi inte bortskämda med! :O) Hon verkar tröttare än vanligt, eller så inbillar vi oss. Natten till idag tjorvade både Norah och Ruben exceptionellt mycket, så G och jag är rätt möra idag.
Men det hör till den här tiden i livet - tjorviga småbarnsnätter... ;O)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar