Å, men vilket återseende!

Det är många år sedan G och jag besökte Gröna Lund. Jättejättemånga. Sedan dess har vi fått barnen och nu kändes det som att det var dags att de skulle få stifta bekantskap med nöjesparken.

Vi hade lovat det redan innan vi for hemifrån, men väl här kändes det som vanligt - att det skulle bli tungt att ta sig in till stan. Dels är det ett seriöst projekt att få fem barn resklara till en bestämd tidpunkt och dels är det ett seriöst projekt att ta sig in till stan. Promenad, buss, pendel, promenad, buss. Typ. Fast igår lyckades vi ju att hinna bli klara för att hinna med den där bussen som går från syrran och hela vägen in till stan. Därifrån tog vi spårvagnen ut till Djurgården och var på plats före elva på förmiddagen.

Vi beslöt oss för åkband för oss allihopa. Här skulle åkas! Och nog åkte vi. G säger att Norah inte har någon som helst rädsla för höjd, vilket jag kan känna mig grymt impad av. Hon och G åkte Eclipse och Norah hade tydligen inga problem med det. Hon ville åka allt hon såg, men fick ju inte. En del åk fick flera besök av oss och vi tre vuxna försökte fördela oss bland barnen och åken och en fick ju alltid stanna med åtminstone Elli. På väg till Gröna Lund hoppade vi in på ett apotek och köpte åksjuketabletter till G - de fungerade som tur var med den äran. :D

En hularing gick sönder! Hon hade tre, men en öppnade sig plötsligt.

Gillade verkligen att de hade omkringvandrande underhållning. Jag upplevde också att de flesta personal vi såg/hade kontakt med, var trevliga och tillmötesgående.

Lunch och senare fika på Classic Café, där det fanns pannkaks- och lasagnebuffé. Barnen var i himmelriket! Grädde, sylt, sirap, godissåser och STRÖSSEL till plättarna! Vi vuxna höll oss till lasagnen och sallad till, men jag kunde inte låta bli en plätta till efterrätt. :) Fikat som vi tog senare var precis så gott som det ser ut på bilden - barnen drack slush då, vilket de längtat efter redan innan vi for dit. :D Caféet låg i parkens kant, där det relativt sett var litet lugnare och vi kunde till och med låta de fyra stora barnen springa iväg och ta några åk utan oss, åk som var så nära att vi såg barnen i kön och åkandes. Jätteskönt för oss vuxna!

Japp. Norah ville absolut åka den. Insane, om man säger. ;)

Mitt favoritglassmärke hade ett utskänkningsställe här. Klart att jag skulle smaka den.

G var precis lika avslappnad på hemvägen som på ditvägen. Här vaknade han dock precis, då vi närmade oss avstigning.

Efter allt ätande och åkande under dagen, fick vi vuxna detta till nattamat. Mycket gott var det.

Det blev en helt fantastisk dag! Och en hel, lång dag. Trodde aldrig vi skulle bli så länge. Det sista vi "åkte" var Lustiga Huset. Syrran var en hjälte och tog Elli med sig genom huset. Elli är helt otrolig och tog sig genom huset skrattande i stort sett. Några delar fick hon lov att åka på syrrans arm - tjejen är ju bara drygt 1,5 år! Vi åkte tillsammans på flygande mattan ut ur huset - Ellinor först i syrrans famn och jag fegt hopkurad bakom de två. Herregud, så feg jag blivit. 8) Direkt efteråt fick G ta ett varv till med de fyra stora barnen, medan syrran och jag vilade oss litet med Elli.

Jag hoppas att det här blir till ett fint minne för barnen och jag har lovat Norah att vi skall återvända, då hon var litet frustrerad över att hon inte hade hunnit åka allt hon ville.