måndag 21 april 2008

Det första galoppsprånget.

Det är alltid spännande att fatta första galoppen på en häst man aldrig ridit förut.
Det hände mig i onsdags då jag för första gången fick rida Bo Kasper. Han visade sig vara en ganska typisk ridskolehäst. Litet för skumpig, litet för stel, men snäll och ridbar.
Då vi fattade trav tyckte jag att bakdelen sänktes en aning och det kan vara positivt, för det kan betyda att han fattar den nya gångarten bakifrån, med bakbenen som skall vara hästens motor.
Så var det galoppen då. Då kom framdelen upp, ett litet uppåtsprång i fattningen och sedan satte vi iväg i en litet för frisk galopp. En sådan där galopp som inte har att göra med ett stort steg utan snarare med att inte orka samla sig riktigt och/eller "om jag rejsar litet, blir min ryttare litet rädd och så slipper jag jobba". Tror det sista kan stämma litet, eftersom han också hade ovanan att efter ett kvarts varvs galopp bryta av till trav. Utan att jag bett honom om det.
Nåväl, efter hand som lektionen fortskred, så fick vi bättre ordning på galoppen (hålla den, inte springa fort) och nedsittningen kom mer på plats också. Vi hade markarbete och han betedde sig vettigt över bommarna. Allt som allt rätt ok och jag kommer inte att dra mig för att rida honom igen. Tvärtom! :O)

2 kommentarer:

en annan sa...

Åh, jag är SÅ ridsugen... Min RYGG är så ridsugen! ... ...

Morskan sa...

Ja! Tittade på sommarens prospekt för ridläger och de verkar ha ett nytt grepp om det hela. Fick vildsinta impulser att ordna dig (och familjen är givetvis välkommen!) en resa och boka ett läger åt oss - som förr i världen! :O)