Jag var upp kanske fem gånger. G var upp lika många, eller kanske dubbelt så många. Sista gången jag tittade på klockan, var den 0315 och då hade åtminstone jag inte sovit något ännu. Vi försökte nog domna mellan gråtilen, men mer blev det inte.
Omöjligt att säga vad som var problemet. Ruben började gråta, vi gick dit och vände honom och bäddade om honom som vanligt och han somnade om. Om och om igen. Ruben håller på att få sina hörntänder, jag tror att fjärde är på gång. Vi hade varit borta sent på kvällen, vi tog oss för att hälsa på Vännerna på Hertsön. Deras tös hade släppt in ett elakt virus i datorn, så det blev att installera om rubbet, vilket G hjälpte dem med. Barnen lekte friskt, med nya prylar, spännande och med deras jättefina barn. Kanske blev det för mycket stimulans, för sent på kvällen. Barnen fick kvällsmat hos Vännerna och båda åt Viktväktarnas yoghurt och en macka med smör och kaviar på. Båda hade ätit litet chokladbanankaka innan dess.
Norah sov litet oroligt också, vaknade ett par gånger och grät samtidigt som Ruben. Allt slutade (nåja...) med att vi tog över Ruben till oss, efter alldeles för lång tid. Det tog ytterligare någon halvtimme (minst) innan Ruben kom till ro i vår säng och somnade.
Nu har vi lämnat Norah på dagis, ett jättebra avlämnande! Hon provade att säga att hon ville gå hem istället, innan vi hunnit gå in. Efter mild uppmaning, klev hon in och de skulle vara inne, så jag klädde av henne. Väl avklädd tog hon sin tiger och sade hej då till mig och försvann in till målarrummet. Jag pratade en stund med en av förskollärarna om vår natt, så de skulle förstå om Norah verkade särskilt trött eller ledsen. Norah syntes inte till något mera!
Ruben och jag fick lägga ned vår utevistelse efter en stund. Bobföret ute på gatorna är definitivt över och det börjar vara så smutsigt nu, att barnen måste ha galonisar. Detta hade jag inte klätt på Rubbe, så vi gick in.Ruben skall få äta redan 1030 idag, så att han orkar äta och sedan får gå och sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar